<I>En ny bok:</I> Apelsiner mörkare än Choklad
JOANNE HARRISEn doft av apelsinPrisma
Foto:
Maten blir succé, mycket tack vare den receptsamling hon ärvt efter sin mor. En receptsamling hennes brorson och hans fru gör allt för att komma över.
Snart får hon konkurrens av en fräck ung man som smäller upp ett gatukök utanför hennes lilla restaurang. Samtidigt börjar det hända konstiga saker. Fönster går sönder, räven tar de fina värphönsen. Stamgästerna börjar svika.
Vill någon skrämma bort henne? Och är det någon som vet vem hon egentligen är? För Framboise Simon är inte den hon utger sig för att vara. Bondgården är i själva verket hennes barndomshem. Och genom moderns receptsamling, som samtidigt är en dagbok, får vi så småningom veta varför hon måste komma tillbaka under falskt namn och varför familjen en gång tvingades ge sig av.
I tillbakablickar får vi följa hennes uppväxt under andra världskriget och ockupationen. Där vänskapen med den tyske soldaten Tomas blir en flykt från den dominerande modern. Hon skvallrar för Tomas om sina grannar och som tack får hon choklad och apelsiner. Hårdvaluta i Frankrike under kriget.
Apelsinerna använder den nioåriga Framboise för en synnerligen raffinerad, och inte särskilt sympatisk, plan.
Med En doft av apelsin följer Joanne Harris upp sin succé Choklad, boken som Lasse Hallström filmade. Ytterligare en bok om mat alltså, men betydligt mörkare. Ändå är det en njutning att läsa En doft av apelsin. Mycket tack vare det långsamma tempot. Boken har samma sakta lunk som livet på den franska landsbygden. Och det känns så befriande efter alla uppskruvade trendböcker om singeltjejer och storstadsliv.
Trots tempot blir boken aldrig tråkig. Som läsare lever man med i berättelsen och är där när Framboise inser att man måste ta itu med sitt förflutna för att kunna gå vidare.
Så jobbar vi med nyheter