<I>En ny bok:</B> Filosofi & politik för alla
Gunnar Fredriksson20 politiska filosoferNorstedts
Gunnar Fredriksson, fortsätter skriva om filosofin och bland de 20 filosoferna finns plats både för en Edward Said och en som Lenin. FOTO: PRESSENS BILD
Foto:
Den franske upplysningsfilosofen Condorcet var kritisk till såväl monarkin som den etablerade kyrkan. Kungarna och prästerna betraktas tillsammans med krigsherrarna som "det trefaldiga tyranniet". Som den politiska filosofins store framstegsoptimist pläderade han också för jämställdhet mellan könen.
Också den amerikanske revolutionären Thomas Paine kritiserade och gycklade med monarkin, som han ansåg oförenlig med demokratiska värderingar. Feminismens förgrundsgestalt Mary Wollstonecraft framförde liknande tankegångar. Dessa tre filosofer tillhör upplysningstänkarna som i korta drag ansåg att förnuft och kunskap skulle leda till framsteg och skingrandet av fördomar.
Gunnar Fredriksson är fil lic i teoretisk filosofi, och har varit chefredaktör på Stockholms-Tidningen och Aftonbladet. Han har tidigare bland annat skrivit 20 filosofer, som behandlar västerlandets mest betydande filosofer. I det arbetet blev han medveten om att de också ägnade sig mycket åt politisk filosofi. Därav idén till denna bok. "Filosoferna har bara tolkat världen, men det gäller att förändra den", sa Karl Marx, som också har fått en plats i boken.
Gunnar Fredriksson har valt att sätta upplysningsidéerna i centrum, eftersom de representerar en huvudlinje i den västerländska filosofin. Det fungerar enligt min uppfattning mycket bra. Genom att följa en tradition tydliggörs alla filosofernas tankar genom att de sätts i relation till den och till varandra. Genom att Fredriksson också presenterar filosoferna i kronologisk ordning blir det lättare att se dem i sitt historiska sammanhang. Också övriga tänkare på både höger- och vänsterkanten är tvungna att förhålla sig till upplysningsidéerna på något sätt, positivt eller negativt. Gunnar Fredriksson drar också paralleller med tidigare filosofer. Den kinesiske filosofen Konfucius som får inleda boken, levde på 500-talet före vår tid.
Det är dock inte bara förnuftiga filosofer som får vara med. I boken återfinns den italienske maktfilosofen Machiavelli, som oftast beskrivs som en stor cyniker. Här finns också nazisten Alfred Rosenberg, en patetisk figur som verkade i skuggan av Hitler. Så har vi på vänsterkanten dessutom den allt annat än demokratiske Lenin.
Upplysningstraditionen går sedan vidare till moderna tänkare som socialliberalen Isaiah Berlin, som enligt Fredriksson i grunden var en upplysningsfilosof. De politiska filosoferna i gränslandet mellan socialdemokrati och socialliberalism är flera, däribland två kvinnor, Hannah Arendt och Martha Nussbaum. Varför de kvinnliga filosoferna är få har som bekant historiska orsaker. Förhoppningsvis blir de fler i framtiden.
Med anledning av terrorattackerna i USA tycker jag att Edward Said och nobelpristagaren Amartya Sen är särskilt viktiga och intressanta. Edward Said myntade i sin kulturkritiska analys begreppet "orientalism". Utifrån sin arabiska bakgrund kritiserar han uppdelningen mellan Västerlandet och Orienten, samt Västerlandets dominans över Mellanöstern. Amartya Sen föddes i Bangladesh, dåvarande Bengalen. Från denna utgångspunkt skapades hans berömda tes: "hungersnöd uppstår icke i demokratiska stater". Den är i dagsläget mycket tänkvärd.
I efterordet skriver Gunnar Fredriksson att hans urval av de politiska filosoferna är subjektivt, men att de enligt honom är klassiker som har haft och har stor betydelse för vårt tänkande idag. Boken har stor relevans, då det politiska intresset är stort hos ungdomar, även om de traditionella partierna tappar medlemmar. Man behöver inte vara filosofiskt skolad för att kunna ta till sig 20 politiska filosofer. För alla politiskt intresserade borde det vara av värde att se sina idéer i historisk belysning.
Så jobbar vi med nyheter