I blomsterprakten
Kanske och troligen är den yppiga buketten målad av Ambrosius Bosschaert d.ä. i början av 1600-talet.Men alldeles säkert är att målningen tillhör Bohusläns museum. Det är en av de praktfulla målningar som visas på Konstmuseets sommarutställning Nu blommar det.
Okänd nederländsk mästare skriver verkets ägare Bohusläns museum, för säkerhets skull. Titeln är Blomsterstilleben och nu visas den på utställningen Nu blommar det på Konstmuseet i Norrköping.
Foto:
En sak är att tidigare hade målarna haft kyrkan som beställare. Efter reformationen som också innebar en slags bildstorm, allt "pynt" skulle bort från Guds hus, ödesdigert för konstnärerna. Men i Holland, hade man hört, där fanns de nya beställarna, välbärgade köpmän nämligen. Och vad de ville ha var vackra dekorationer till sina hem. (Och porträtt förstås).
Kanske är det en myt, men det berättas att levande blommor fortfarande var så dyra att en kvinna i Antwerpen beställde en målning med tulpaner av Brueghel för glädjen att få se blommor på bild ... Betydligt billigare än att köpa blommorna! Även "vanligt folk" kunde ha blomstermåningar i sina hem.
Blomstermåleriets mästare som bildens Bosschaert ville gärna demonstrera sitt botaniska intresse och redovisade varenda detalj. Andra lade större vikt vid den religiösa symboliken, vita liljor, insekter, symboler som vi inte reagerar på eller känner till lika väl som renässansmänniskan.
Under 1600-talet blev buketterna mer "upplösta" mer böljande i kompositionerna och med inslag av rent dekorativa gräs och blad från nyttoväxter. Däremot fanns det inget som hindrade kombinationen av växter som aldrig har blommat samtidigt, där tilläts fantasin spela, inga problem med iskonvaljer och rosor i samma knippa. Man kan också se att konstnären aldrig såg en bukett som liknade den de målade, de skulle ofta ha tippat för länge sen.
Att bukett kommer från franska bouquet som är släkt med ordet bosquet som betyder liten skog kan också vara roligt att veta.
(Ur Den underbara blomman av Marie och Björn Hansson).
Så jobbar vi med nyheter