Hundratals böcker och tusentals kvinnor

Jean-Paul Sartre skriver i boken "Sartre om Sartre" att kommissarie Maigret kom före favoritfilosofen Hegel när han valde bland böckerna på nattduksbordet. Andra anhängare av Maigret var Nobelpristagaren André Gide och författaren Robert Graves.
Här i Sverige har böckerna om Maigret aldrig blivit riktigt stora, även om kommissarien har beundrare som Jan Myrdal, Ludvig Rasmusson och ett antal litteraturkritiker. Böckerna trycks inte heller i nyupplagor, entusiaster är hänvisade till antikvariatens och bibliotekens tummade exemplar.
Men för Parisvänner är Maigret, som ser och hör allt, en bra följeslagare på caféer och brasserier i Montmartre. Krönikören och författaren Ludvig Rasmusson skriver på en bok om Paris och ägnar ett kapitel åt just Fakta/Georges Simenonförfattarnas stad.
- Simenon berättar om ett Paris som inte finns längre, 30- 40- och 50-talets Paris. Maigret rör sig hela tiden ute på gatorna och tittar på folk och det är ju det skojiga med Paris.

<b>Ett lyckokast</b>
Belgaren Georges Simenon var 17 år när han gav ut sin första roman 1920, fast besluten att försörja sig som författare. Efter att ha jobbat ett tag på en belgisk tidning flyttade han till Frankrike och 1929 såg kommissarie Maigret dagens ljus. Böckerna blev omåttligt populära och även om Simenon hela tiden fortsatte skriva i andra genrer var kommissarien hans stora lyckokast.
Vid första ögonkastet har Maigret och hans skapare många gemensamma drag. Maigret har ständigt en pipa i mungipan, så också Simenon på de många fotografierna av honom. Kommissarien trivs utmärkt på brasserier och barer med en öl eller calvados, liksom livsnjutaren Simenon.
Maigret är en stor man, lite småfet efter alla goda måltider. Han njuter till fullo av hummer med hemlagad majonnäs, hönslår som glänser av stelnad sky, sniglar från Bourgogne i chablis, tupp i vin och Crêpes Suzette. Antingen på en trevlig bistro med en god beaujolais därtill eller hemma tillsammans med sin tålmodiga, älskvärda hustru, madame Maigret. Hon har tillägnats en egen bok, "Madame Maigrets receptbok", med recept skapade utifrån alla de måltider som Simenon beskriver i böckerna.

<b>Trogen kommissarie</b>
Men författarens liv såg förstås annorlunda ut. I samma takt som hans deckare fick en stor publik blev Simenon en världskänd författare.
Kommissarien levde ett stillsamt liv privat, ständigt trogen madame Maigret. Simenon däremot beskrivs som en manschauvinist som inte drog sig för att berätta att han haft många tusen kvinnor - utan att försöka dölja det faktum att han betalat för en stor del av dem.
- En prostituerad kvinna är värd precis lika mycket respekt som en prinsessa. Och jag ser mig absolut som en feminist, lär han ha sagt.
Ändå sade han sig ångra att listan över hans erövringar inte var ännu längre. Han bokstavligen led av att veta att det fanns miljontals kvinnor i världen som han aldrig skulle lära känna.
Med de drygt 80 böckerna om kommissarie Maigret inräknade hann Georges Simenon - en av världens mest produktiva författare - skriva mellan 300 och 400 romaner. Enligt många av hans läsare föddes en ny slags deckarroman med Maigret. En trovärdig skildring av polisens utredningar, ett gediget intresse för människoöden och ett sparsmakat sätt att med bara några få ord fånga stämningar och känslor.
- Det är inte så mycket problemlösningar, snarare psykologi. Han solidariserar sig med människorna och försöker känna sig fram. Deckarna är inte som korsord, utan livshistorier i stället.
- Simenon blev ju väldigt rik själv och var ingen exemplarisk figur. Men han hade trots allt ett väldigt engagemang för vanliga människor som han hela tiden behöll, säger Ludvig Rasmusson.

Information till våra läsare

Hundratals böcker och tusentals kvinnor

En ständigt piprökande man i medelåldern, med stor passion för livets goda. Kommissarie Maigret har aldrig blivit riktigt stor i Sverige. I övriga världen firar anhängare att 100 år gått sedan kommissariens skapare, Georges Simenon, föddes den 13 februari.