Hundra år av tårar, svett och rent spel
Det här med idrott. Kan de va nåt? Nej, inte är det den första frågan som ställs när det svenska Riksidrottsförbundet firar hundra år och Arbetets museum slår upp portarna för en utställning om idrottens historia. Det sker med invigning med gäster och underhållning på lördag.
Man leds in i utställningen i en mosaik av porträtt på alla tusentals ideellt arbetande ledare inom idrotten. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
De eventuellt kritiska frågorna är upp till besökarna på utställningen. Här finns alla möjligheter att engagera sig i ämnet och det är också arrangörernas mening - helst ska en av idrottsföreningens träningskvällar förläggas till museet. Och det låter som en bra möjlighet. Det kan ge underlag både för tankar om vad man egentligen håller på med, och ge underhållning för kvällen: det finns en hel femkamp att utkämpa i utställningen.
På gatuplanets utställning sparkas man rätt in på banan, numera kanske den första tanken handlar om en berömd sportbutik, andra ser den gamla idrottsplatsens löparbanor framför sig. En enorm mosaik av ansikten visar på massor av aktiva och ledare för de 21 distriktsförbunden. Nästan 600.000 räknar förbundet in bara som ledare. Medlemmarna är tre miljoner.
Och vill naturligtvis värva ännu fler, visst är det i grunden därför man firar sina jubileer?
Men det är historia också förstås, och den räknas från sekelskiftet 1900 där tanken snart kom att handla om att fostra ädla själar, gärna med hjälp av utbildad militär. Vackra kroppar är också en tanke och den första stationen heter Till lyst och fostran.
<b>Byter person</b>
Ett omklädningsrum är platsen där många byter stil samtidigt som man klär om; här kan man också möta sex olika idrottsledare som talar om sina mål, ett stiliserat styrelserum berättar om var och hur beslut fattas och att det är viktigt att fler unga tar del av styrelsearbete. En tyckomat kollar åsikter mot de andra besökarnas och så kan man lägga ner mycket tid i utställningen.
Idrottsgrenar förändras, nya sporter uppstår, tekniken och utrustningarna utvecklas och tävlingarna antar säkert nya former - men den här armén i bakgrunden, alla de som kan lägga ner 20, 30 t o m 40 timmar i veckan, den förefaller orubblig.
Utställningens undertitel är "kassören, tränaren och chauffören". De illustreras på olika sätt och framstår som en byggställning för hela denna folkrörelse. Det handlar främst om, och vänder sig till, barn, ungdom och deras ledare. Och till politikerna.
<b>För träningen</b>
Säkert kommer många att strömma till och roa sig under utställningstiden, putta golf, kolla kraft i arm och nypor, träna reaktionen eller öva acceleration i rullstol eller hoppa studsmatta - men dessutom förhoppningsvis ägna tid åt något av diskussionsmaterialet som är rörliga bilder, filmer, band att se på och lyssna till.
Under utställningstiden som varar till 23 februari för att sedan vandra vidare till fem andra ställen i landet, blir det föreläsningar och andra program, det blir sportlovsaktiviteter och pristävlingar. Riksidrottsförbundet uppmanar 6-12-åringar att hitta på nya tävlingar och lekar. Nostalgicafé för sportfånar med Magnus Höjer, debatt om idrottens framtid och föreläsning om jämlikheten inom idrotten.
"Man ska lämna utställningen svettig och andfådd men glad, säger arrangörerna.
Så jobbar vi med nyheter