Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

House of wax

**
HOUSE OF WAX
Filmstaden

Kultur och Nöje2005-07-06 06:00
TT Spektra
Människorna bakom skräckfilmen ?House of wax? verkar tycka att det var bättre förr. De har blandat delar av ?The Blair witch project? med ?Psycho?, en gnutta ?Terror på Elm Street? med ?Motorsågsmassakern?. Sedan har man skakat om och kryddat med ytterligare splatter och gore. Resultatet är en seg häxbrygd.

En tjej och fem andra ungdomar ska åka till en match i amerikansk fotboll. De slår läger över natten och då händer det läbbiga saker. Den unga kvinnan hör något utanför tältet. När hon kollar vad det är, ser hon inte att någon filmar henne med en videokamera.
Trots att klichéerna står som spön i backen, gillar jag fundamentet i "House of wax". Tjejen bor i en småstad och vill flytta till New York. Hennes kille är tveksam om han vill följa med henne till storstaden. Den här filmen skildrar en prövning av deras förhållande. En annan bihistoria handlar om tjejen och hennes självdestruktive bror och frågan är om de kommer att försonas. Sedan finns här en tredje historia: den om två bröder. De misshandlades och torterades som barn, och frågan är nu på vilka sätt de kommer att plåga och kanske även mörda första bästa offer. Det märkliga är att ingen av de här historierna utvecklas det minsta.
Regidebutanten Jaume Collet-Serra har koncentrerat sig på att tänka ut pyrotekniska effekter och komponera bombastiska ljudkulisser. Däremot har han lämnat skådespelarna vind för våg. Det enda undantaget i den ojämna ensemblen är Elisha Cuthbert i huvudrollen.
"House of wax", som är en mossig nyinspelning av "Vaxkabinettet" från 1953, påminner om en relik från svunna tider. Här levereras en uråldrig kvinnosyn, och här presenteras ett slags låtsaspsykologiserande, som jag trodde hörde till tv-mediets barndom. Var det verkligen bättre förr?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!