Hemligheten på plats 17
Hemligheten Filmstaden
film
Hemligheten avslutar det senaste Wallander-sjoket på 13 nya filmer med Krister Henriksson i huvudrollen. Eller? Lagom till ridån går ner visar det sig att det planeras för 13 filmer till - trots Wallanders kommentar mitt i filmen: "Det här är nog mitt sista fall".
Det är fel att säga att Ystadsmaran avslutas med en kenyansk guldspurt. Snarare en hedervärd svensk sjuttondeplats. Filmen är överlag kompetent - en sorts "Morden i Midwinter" - och storyn bjuder på en del överraskningar trots att själva Hemligheten avslöjas redan efter fem minuter och därmed inte är någon hemlighet utan bara tveksam dramaturgi.
Det trista är att det inte känns som på riktigt. Filmens tema är pedofili, och den typen av filmer kan vara så plågsamma att man bara vill rusa därifrån och bli full. Det vill man inte här. Det berör inte alls. Det känns som en intrig bland många som ska rullas upp, en manuskonsktruktion, på gränsen till effektsökeri.
Lägg därtill en dialog där folk säger "Kan jag få ett ord med dig" och "Vi kommer att ta ifrån honom det enda som betyder något - hans jobb" och där folk "lägger alla kort på bordet" oftare än i ett celebrity poker showdown. Det minskar knappast känslan av ytlighet och hafsverk.
Den spänning och ovisshet som präglar filmens mitt slås sedan sönder av ett slut utan ett uns av trovärdighet. Jag utvecklar gärna - jag har några finfint elaka formuleringar på lager här, det är bara att maila.
Så jobbar vi med nyheter