Gunilla - en spillkråka med rötter i skogen
Idag är det bara Holmen av de stora skogsbolagen som ännu inte har någon kvinna i styrelsen.
- Men det kommer, säger "vår" Spillkråka, Gunilla Törnquist Hedström. Holmen är ett fräscht företag, dom har bara inte riktigt hunnit med än. Och så måste man tjata lite, säger hon.
Spillkråkorna har säte i Stockholm och har ungefär 25 medlemmar i Östergötland. Gunilla har sin mark strax söder om Norrköping.
- Det var så att min far överlät sin gård till äldste sonen, så som det alltid varit och så tyckte han att jag skulle väl ha en liten gård jag också och nu förvaltar jag den, säger hon.
Hägn heter fastigheten och den ser ut som rena idyllen nu när försommarsolen flödar och fruktträden prunkar.
- Det här är ju ett litet skogsbruk om man jämför med Norrland, men det är ett ansvar och ett intresse för mig. Jag tycker skogen är viktig för alla människor och den känslan blir allt starkare med åren. Det ingår i Spillkråkornas arbete, att öka kunskapen om skogen för medlemmarna men också att se till att kunskaper sprids till människor som inte är vana vid skog. Jag vet att det finns mycket att göra här.
Gunilla Törnquist Hedström har familj och jobb i Stockholm, men rötterna och marken i Östergötland. Just nu står hennes skog mest på tillväxt, säger hon, men hon har lite drömmar och idéer om vad som går att göra. För orienterare kanske, och för ryttare. Det är oftast folk som kan skog och vet hur man ska bete sig, har känsla för vad man får göra och hur allemansrätten fungerar. Men det finns fler som ska använda skogen, tycker Gunilla.
- Det här är tätortsnära skog som det heter hos Skogsvårdsstyrelsen. Det innebär särskilda mjöligheter. För egen del funderar jag just nu på en motorsågskurs... Jag vet att till och med ganska små och späda kvinnor klarar av en motorsåg.
Det finns över 130.000 kvinnliga skogsägare och över 4.000 bara i Östergötland. Av privatägd skog ägs 37 procent av kvinnor, mer än en tredjedel alltså.
När Spillkråkorna bildades började man med ett snällt brev till tio skogsbolag och ställde frågor om det här med kvinnorepresentation. Då fanns ingen kvinna i någon styrelse.
- Vi fick ett (1) svar. Vi ringde och frågade och påminde och jag har talat med en massa trevliga sekreterare, men efter en debattartikel i Dagens Nyheter började dom i alla fall prata om oss. Nästa steg var att börja gå på stämmorna. Kraxgruppen kallade dom sig och det betyder Arbetsgruppen för bolagsfrågor. Många har rejäla aktiedelar och gör stora affärer med bolagen.
- Mycket har ju hänt och det låg väl i tiden, säger Gunilla. Vi har också fått draghjälp av jämställdhetsminister Margareta Winberg som ju hotade med att kvotera in kvinnor i styrelserna. Och så småningom upptäckte väl herrarna att vi inte gick att skoja bort.
Gunilla Törnquist Hedström är bestämd, glad, lättsam och kanske envis. Hon vet vad hon vill.
- En kvinna i en styrelse har ju ett oerhört starkt symbolvärde, säger hon. Det är det viktiga i starten. Men det finns också ett starkt konsumentperspektiv som jag vet intresserar många kvinnor, likaså finns stort intresse från forskningsvärlden.
Gunilla har varit på världskonferens också och talar om Women in forest, om kopplingen skog och daglig mat till familjen. Så skriver hon krönikor i LRFs tidning Skogsland och jobbar för att något som hette Skogens dag ska återinföras.
- Många fler ska lockas ut i naturen. För mig är det självklart, men andra kanske behöver en naturguide. Sådant ska kommunerna stå för! Känsla och respekt för skogen är vad vi ska sträva efter.
Så jobbar vi med nyheter