Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Gripande och läsvärt om myten Nacka Skoglund

Foto: LENNART NYGREN / SCANPIX /

Kultur och Nöje2008-04-16 03:00
Christer Sandberg
Två gånger såg jag Nacka Skoglund spela i Hammarby på 1960-talet sedan han kommit tillbaka från Italien. Jag minns det som att han var riktigt bra trots att han säkert då var i dåligt fysiskt, och psykiskt, skick. Lennart Skoglund var en mycket skicklig fotbollsspelare. När George Raynor upptäckte Nacka spelade han i en division III-klubb. Raynor såg en mycket begåvad spelare men såg också att han älskade att spela för galleriet, hellre en dragning för mycket än en passning till en medspelare. Det visade sig också att talangen slarvade med träningen och var en gamäng som föredrog barrundor framför löprundor. Men en gudabenådad bolltalang var han och det var från början inte helt säkert att det var just i fotboll han skulle bli bäst.Som junior var han en duktig handbollsspelare. En gång spelade han en handbollsmatch som direktsändes i radions enda kanal. Det som lockat dit Radiotjänst var att kungen - Gustaf V - anmält sin närvaro. När den gänglige 86-årige monarken var på väg till sin plats vinglade han plötsligt till. " Nu ramlar gubbfan", hördes en pojkröst från de bakre leden. Nacka Skoglund hade presenterat sig för större en offentlighet. Perssons bok är en gripande skildring av ett människoöde. Författaren kan uppenbarligen fotboll och kan beskriva storheten hos Nacka som spelare. Men allra bäst är att han försöker hitta Lennart Skoglund bortom klacksparkarna. Han blev den tjugonde svensken som flyttade utomlands och blev proffs efter det svenska OS-guldet 1948. Nacka var också den yngste - och den bäst betalde. Han kom till Milano och Inter. Gjorde succé och såg till att leva det ljuva livet. Överallt blev han igenkänd tack vare sin blonda kalufs.Han såg till att klä som en stjärna, handsydda skor, senaste skräddarsydda svidarna. Varje dag gick han till barberaren och blev klippt och rakad. Kvinnoaffärerna var otaliga, nattklubbsbesöken ständiga. Men sanningen är att den här grabben från fattigkvarteren på söder plågades av dålig självkänsla. När succén bytts till fiasko och han kommer hem har han inga redskap att klara misslyckandet. Han sjunker djupt ner i alkohol- och tablettmissbruk. När han på pizzerian ska förklara varför han talar perfekt italienska och berättar att han spelat proffsfotboll i Italien blir han utskrattad. Ingen tror att den lille korpulente fyllgubben var legendaren Nacka Skoglund. Han dog 1975 46 år gammal. Utnyttjad av en omgivning som gjorde honom till en seriefigur som man in i det sista skulle tjäna pengar på. Gunnar Perssons skildrar detta mytomspunna öde på ett mycket läsvärt sätt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje