Fotboll är både kultur och nöje

Visst kollade jag på Tipsextra som liten och höll då liksom nu på Aston Villa, men det var först när jag själv satt där på Parken och kollade live som jag förstod att det skulle bli svårt att hitta något som skulle kunna ersätta den spänning och den njutning en välspelad match ger. Välspelad alltså. Inte en sån skitgenrepmatch som Sverige spelade senast. Sammanlagt kan man väl säga att snubbarna spelade fotboll i mindre än fem minuter. Resten av de 85 minuterna vete fan vad de pysslade med. Kanske Zlatan funderade på inredningen i sin rosa drömvilla, kanske Källström fortfarande funderar på vilket ben han ska stå på och hur man slår en passning som når rätt mottagare. Ljungberg vaktade revbenen och det kan man förstå, men vad Shaaban gjorde i mål är en gåta. Höger vänster, vänster, höger - den bollen skulle han tagit. Vad Hansson gör i landslaget överhuvudtaget förblir ett mysterium och när bäste man på plan är en ålderman i form av Henke, ja då börjar jag bli orolig på riktigt. Fast det spelar egentligen ingen roll. För när jag sitter där framför tv:n och det är sekunder kvar till avspark mot Grekland är jag övertygad om att vi har världens, eller åtminstone Europas, bästa landslag. Att de kan ta sig samman och vinna EM. Att Lagerbäck än en gång ska visa att han vet hur ett lag ska sättas samman, hur våra spelare som på pappret är något av korpspelare i jämförelse med till exempel Ronaldo, plötsligt har lärt sig passa, försvara och framförallt göra mål. För om inte Zlatan gör mål i landslaget så är han faktiskt inte en sån fantastisk spelare som alla säger. Fotboll är en lagsport där ens soloprestationer inte enbart kan skyllas på medspelarna. Om man tänker the swedish way alltså. Den bäste ska höja hela laget - inte sänka sig till en lägre nivå. Om man tänker the Zlatan way handlar det i stället om att få bollen på fötterna hela tiden. Att skratta med Renée i tv, precis som kompisen Persbrandt, gör inte att vi vinner EM. Å andra sidan så kan det vara något helt annat som avgör hur det går i fotbolls EM 2008 - nämligen den officiella EM-låten. När man plockar in en Frans som sjunger på ett språk jag inte förstår och utan en refräng som sitter som en smäck vid första lyssningen då är vi illa ute. Skillnad var det när Orup var med och skrev fotbollshistoria. Om man nu ska summera det hela så är det faktiskt bara två saker som talar för att Sverige inte vinner: Ingen Glenn Strömberg som kommenterar så man får ståpäls och ingen Orup som får oss att gräva guld. Men annars pekar allt på att vi tar guld - precis som vanligt. Och ja - fotboll är både kultur och nöje och platsar därför perfekt i en krönika på den här sidan.

Information till våra läsare

Fotboll är både kultur och nöje

Kanske är det Glenn Strömbergs fel att mina nerver är i olag. Pirret i magen kan också bero på en förväntan utöver det vanliga. Ända sedan han sprang omkring med tröjan utanför och håret fladdrande har fotboll haft ett särskilt utrymme i mitt hjärta.