För mycket tid på redovisning
Främst tror jag detta beror på att författaren ägnar alltför mycket tid åt att redovisa olika forskare och deras arbeten som visar att barn till ensamstående inte alls är ointelligentare och ofta klarar sig riktigt bra i skolan. Barn till ensamstående lever inte heller alltid i social misär.
Jag tycker att intervjuerna med huvudpersonerna, dessa makalösa ensamstående föräldrar, puttas åt sidan till förmån för alla experter. Det är ju föräldrarna och hur de klarar vardagen som jag är intresserad av.
De intervjuade är anonyma och presenteras bara med förnamn. Varför då? undrar jag. Jag saknar också fler bilder i boken, främst av de människor som intervjuas och från deras liv.
Finns det då inget som är bra med boken? Jo, Karin Salmson har lyckats att förmedla att ensamstående föräldrar inte tillhör en homogen grupp. Det finns nämligen alla typer av ensamstående föräldrar.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!