När vi var värdar förra sommaren fick vi belgisk choklad, Mozartkulor från österrikarna och paprikapulver från ungrarna.
Fläsket är redan nedpackat i resväskan när vi står på Arlanda och börjar fundera. Kan man ge bort fläsk i present till muslimer, även om det är i söt och seg form? Turkiet har sedan 1920-talet strikt skiljt på stat och religion men 98 procent uppges vara troende muslimer i landet.
Vi mellanlandar i ett kallt och blåsigt Istanbul. På restaurangen på kvällen blir vi upplurade. De vill ha 360 spänn för en medioker flaska turkiskt rödvin. Vi är på en restaurang med inplastade menyer som visar färggranna bilder på vad som serveras, plastdukar och pappersservietter.
Här finns en mångtusenårig tradition att skinna främlingar, mångordigt och hela tiden artigt leende och vi lyckas bara pruta 25 kronor. Men vi noterar ändå att de snabbt kunde ordna fram en flaska vin även om det står i vår guidebok att många ställen inte serverar alkohol.
Kanske är det inte så farligt med lite godisfläsk ändå? Ser det överhuvudtaget ut som fläsk? Tillbaka på hotellrummet synar vi påsarna. Långa sockrade remsor i vit, rosa och knallrött. Ser lockande och inbjudande ut men liknar det verkligen fett fläsk för ett otränat öga?
Vi landar i Izmir, en timmas flygtur söder om Istanbul. Här är vindarna från Medelhavet mildare och en kvinna vi pratade med på planet sa att vi skulle se betydligt färre kvinnor med slöja i Izmir än i Istanbul.
Smyrna var en gång en kosmopolitisk stad med en stor kristen befolkning, dominerad av handel och där greker, judar och armenier hade bott i mer än tusen år. Staden förstördes 1922, de kristna fördrevs i en etnisk rensning som ingen talar högt om i Turkiet idag. Taxichauffören tar oss förbi ett gigantiskt monument av landsfadern Atatürk, uthugget i en bergsvägg och invigt förra året. Som om han fortfarande håller sitt vakande öga över staden, mannen som skapade det moderna Turkiet, betalat med så mycket blod. Hans bild finns överallt, han är fortfarande närvarande.
Kan en påse norrköpingsfläsk vara en skymf? Kan någon uppröras av i våra ögon lite harmlöst godis? Eller är vi bara svenskt försiktiga i vår oro, rädda att göra fel eller trampa någon på tårna?
Dan därpå får vi sms från Sverige. Tydligen pågår det en diplomatisk kris mellan länderna. Sveriges riksdag har beslutat kalla vad som hände i Smyrna, och på andra platser i Turkiet för snart 100 år sedan, för folkmord. Ambassadörerna är hemkallade och kanske var det därför portiern verkade lite sur i går kväll? Nä, nu måste vi lugna oss, hålla huvudet kallt och inte se fiender där det inga finns. Lite norrköpingsfläsk kan inte orsaka någon kris, det är bara godis och ingen kan väl misstycka? Visst kan man väl ge bort norrköpingsfläsk som tackpresent till turkar. Om vi låter bli att säga att det föreställer fläsk...?