I förra veckan dök en kär gammal negerdebatt upp. Denna gång i samband med en nyutgåva av Ture Sventon, vissa tycker inte att man ska använda ordet neger i en barnbok, andra hävdar att man förvaltar ett kulturarv.
Skulle jag skriva barnböcker skulle jag göra som Gunna Grähs, mobba finnar istället. Det får man nämligen göra så väl i vuxen- som barnlitteratur utan att någon reagerar. Och skulle någon mot förmodan göra det skulle ingen bry sig.
Gunna Grähs skrev och ritade boken Dino och lilla kurren år 2006, det vill säga i relativt modern tid. Boken ingick i en serie som var riktad till barn i 4-8-årsåldern. I boken går lilla Dino omkring i en förortsmiljö och träffar folk från olika nationaliteter, bland annat en svart och flitig brevbärare. Vid en sandlåda sitter Heikki och är full. Han har supit så hårt så han har glömt att mata katten och gråter. Dino hjälper Heikki och i illustrationen när han går till Heikkis lägenhet ser man att det står Myllylä på dörren, för att ännu en gång förtydliga att Heikki är finne, det räcker inte med att han heter Heikki och är full.
Recensionerna var enbart positiva, man berömde Grähs för realismen i boken. Och realism är väl vad barn behöver som mest i just 4-8-årsåldern för att kunna växa upp till samhällsdugliga medborgare. Själv hade jag önskat att den rastaflätade brevbäraren åtminstone hade tänt en joint. Och varför jobbade han över huvudtaget om det nu skulle vara realism enligt regelboken?
Då boken var aktuell skrev jag faktiskt ett par insändare. Då med tanke på alla finska barn som inte nödvändigtvis kommer från Svinalängorna, men som på olika sagostunder får höra bibliotekstanten läsa högt om sin alkoholiserade landsman. Tror ni att någon publicerade dem?
Finnar får man mobba. Och män. Såg senaste avsnittet av Skavlan där författaren Hanne-Vibeke Holst medverkade. Såg fram emot ett intressant samtal om skapande, skrivandets glädje och vånda, men istället för att lyfta upp sin yrkesroll satsade Hanne-Vibeke hela intervjun och sitt danska gemyt på att berätta hur mycket sex och snusk männen tänkte på och vilka svin dessa odjur var i största allmänhet.
Tänk om en man med ett intressant liv eller yrke skulle slösa bort lika mycket av dyrbar tevetid på att skita ner kärringar som utan hjärna men med silikonpattar och botox förpestar mäns intellektuella miljö med sitt fåniga kackel, skulle SVT ens sända inslaget? Ingen ska förnedras på grund av sitt kön, om det inte är fel kön.
Om det nu är så att vissa grupper får pekas ut och andra inte, är det då inte något som är snett med den så kallade jämlikheten? Borde inte typer som Gunna Grähs och Hanne-Vibeke Holst också strypas åt, eller ännu hellre, ska vi inte ta och släppa den politiska korrektheten helt och hållet? Personligen tar jag inte illa upp av vare sig feministklyschor eller finnkarikatyrer. I bastu- kniv- och koskenkorvavitsar hittar jag egentligen bara ett enda fel. Jag har hört dem förr. Alla.