Film
AMERICA´S SWEETHEARTS****Filmstaden
Julia är bäst. Enligt S.A.
Foto:
"America´s Sweethearts" är en festlig, snabb, välspelad och vitsig komedi om idolkult, offentligt yrkesliv och privata känslor och syskonkonflikt, i romantiserade bilder med parodiinslag. John Cusack ("High Fidelity") visar sig återigen vara en mångsidig komiker i Woody Allens nojiga stil som filmstjärna i terapi efter skilsmässa. Hustrun, den komiskt egoistiska divan, är en mer stereotyp roll, men Catherine Zeta Jones gör den stereotypens komik, fåfängan, temperamentet, riktigt roligt.
Kring divans syster och assistent, hunsad som Askungen, finns ett syskondrama i komisk ton. Julia Roberts är nu så tekniskt skicklig i spelet att hon kan spela åsidosatt, lojal, spydig, förälskad och frustrerad med samma fängslande förmåga till underdrifter och repliksnabbhet. Alla spelar fars, men Julia Roberts spelar ibland komedi; det är inte samma sak, och även om filmen är bra på både fars och komik är det inte sällan hennes finspel som gör intryck. Billy Crystal som ständigt påhittig reklamman lever med sina judiska sarkasmer i standupstil ett eget artistiskt liv i filmen. Den sältan gör sig bra i helheten.
Reklamsamarbetet är typisk fars med hätska, neurotiska gräl, komisk stress, fasadklättring, missförstånd, restaurangslagsmål och skandal. Joe Roth, en rätt oprövad regissör, håller bra tempo och rätt ton. Ett måste eftersom vana biobesökare känner igen det mesta i sådana här historier. Filmkomedins vanliga slätstrukna foto varieras med återblickar och minnen utformade som filmpastischer. Utformningen går humoristiskt ihop på slutet, i den nya filmen; en dokusåpa i parodisk Dogme-stil med betydelse för de avslöjanden som hör till en fars.
Så jobbar vi med nyheter