Film
SPY GAME****Filmstaden
"Spy Game" visar än en gång spionage som en skenvärld av dubbelspel, välkänd från seriösare raffelroman, i den moderna raffelfilmens konstfullaste stil. Allt är andlös rörelse, stereotyp lokalfärg och dramatiska ögonblick i uttrycksstarka bilder i nyhetsvideons gryniga eller reklamfotots glansiga stil. Tendensen är avpolitiserad och cyniskt klarsynt. Maktspelet mellan den omutlige CIA-veteranen och hans förrädiska överordnade visar en spionverksamhet som förr gjorde fel i det godas namn och i dag är ett drivhus för kålsupare.
Robert Redford spelar än en gång den omutligt liberale amerikanen som hellre bryter reglerna än tummar på hedern. I Vietnam, Berlin och Beirut tränar och utnyttjar han en ung begåvning, lär honom realpolitikens grunder: en värld av små offer för det större goda. Spionspelets mänskliga kärna blir mästaren och lärjungen. Brad Pitt förfinar med små medel en stereotyp bild av en omogen, orderbrytande idealists desillusion.
Han förstår inte allt som sker, men det gör mästaren; åskådaren kan följa allt som sker, och se att mästaren till slut kommer att vara lojal med lärjungen. När CIA tänker offra honom för att säkra ett amerikansk-kinesiskt handelsavtal offrar veteranen sina pensionspengar för att rädda honom. Ömsesidig respekt mellan proffs och den äldres antydda sympati för den yngres rättspatos är det enda äkta värdet i spionage där man, som i schack, offrar bönder och springare för den eller den kungen, men utan klara normer.
"Spy Game" visar en ofta glamoriserad bransch i oskön dager och formfulländade bilder fyllda med
störiga spänningseffekter: ljusdunkel, olika färg och bildhastighet, stillbilder, pulserande musik. Ett osynligt spel mitt ibland oss, där allt är osäkerhet, rörelse, ett träsk av förräderier och global övervakning.
Så jobbar vi med nyheter