Film
SNATTERSKAN***Söderköpings Bio
Snatterskan är en mänskligt gripande samhällssatir, full av slagkraftiga repliker och med ett fängslande kvinnoporträtt i centrum, om såväl misärens sociala följder som en klassisk fråga som styrkeförhållandet mellan kärlek och lag. Ska lagens rätt eller det rätta för människor avgöra? Claire Devers regisserar i täta bilder, nära människorna och deras vardag, ungefär som i Ken Loachs engelska filmer. Satirens grova och svarta humor sparar hon till några slängar mot det rigida franska rättssamhället.
Dominique Blanc spelar med rättfram styrka en deltidsstäderska på ett slakteri som en enda gång impulssnattar rejält med mat till döttrarna. I rätten får hon stöd av en offentlig åklagare, en systemkritisk gestalt som är typisk för satirer. Det ligger också en del i hans kritik av snatterskans höga privata arbets- och penningmoral. Småfiffel när lönen sinar är för honom mindre klandervärt än öppen stöld. Det kan hon med sin starka integritet inte leva med. Den kvinnliga domaren friar henne med en liberal tolkning av begreppet nödtvång.
Med det vore saken klar om hon inte hamnat i massmedia. Rasistiska politiker försöker värva henne för egen sak. Domaren smutskastas i yrket och efter överklagande ogiltigförklaras hennes dom. Straff av vad som uppenbarligen är en desperat engångsförseelse bedöms som viktigare än överseende med en person som tjänar pengar och ändå har mindre än socialbidrag att leva på. Städerskans situation liknar Jean Valjean, den gode mannen som i Les Miserables stal bröd och led hela livet för det.
Bådadera förföljs av paragraf-ryttare. Dessa karikeras i filmens slut, men likväl vinner de över domare och advokat. Varken deras eller städerskans civilkurage kan förändra ett rättssystem som sätter penningvärden före penningbehov.
Situationen stagnerar kring denna goda människa i en omöjlig situation. Liksom den arbetslöse i Time Out har hon drivits till förståeliga men orätta handlingar. Snatterskan saknar den filmens konstnärliga resning men lever på ett kvinnligt perspektiv och en polemisk tillspetsning.
Så jobbar vi med nyheter