Film
INSOMNIA****Filmstaden
Insomnia är en urstyv thriller, full av krypande spänning och om psykologisk tvetydighet, yrkesheder och kuld, i stiliserad realism som hela tiden bryts mot deckarens starka uttryck. Christopher Nolan bekräftar efter Memento sin stora begåvning med att på sitt sätt göra om en norsk film och leda Al Pacino till sitt bästa spel på många år.
Pacino spelar morddetektiv med höga ideal från Los Angeles. Här reducerar han sin rytande och nerviga stil för en inåtvända minimala uttryck. Han och en kollega utreder ett mord i en småstad i Alaska. Hemma är de föremål för intern polisutredning. Kollegan, som avslöjar att han tänker skvallra på honom för ett gammalt lagbrott, blir under mördarjakt dödad av Pacino. Det kan vara ett misstag i dimman eller ett sätt att tysta ned komprometterande uppgifter som slår mot den envetna mördarjakt som gett Pacinos yrkesliv mening. Filmen glider på den punkten och bryter mot förlagan, där Stellan Skarsgård sköt i misshugg och sedan av prestigeskäl tystar ned saken.
Det är sommar och ljust dygnet runt. Sömnlösheten som drabbar Pacino både sätter yttre press på honom och uttrycker hans skuldkänslor över dråpet. Fragment av minnen, fantasier, främlingskänslor och synoskärpa bryter in i de klassiskt enkla bilderna och visar den drömstämning den sömnlöse lever med. Filmen blir en studie i psykologisk och moralisk desintegration, lite som Memento, som också handlade om en karls fragmenterade världsbild. Spänningen ökar när polisen utpressas av ett vittne, som också bekänner det mord polisen utreder. Han är deckarförfattare, ensam, patetisk med övermänniskofantasier. Komikern Robin Williams byter stil med ett lågmält skräckporträtt av en kuf som råkat döda.
De båda männen, polisen som vi kanske kan förstå och författaren vi knappast kan förstå, sammanbinds av dråp fram till det logiska slutet. Perspektiv på dem får vi genom den ambitiösa unga poliskvinnan, som får se sin idolbild av en detektiv spricka. Hon är liksom korruptionsmotivet en inspirerad tilldiktning som bara ökar den här välspelade, stilkonsekventa filmen, på en gång underdriven och rafflande, en sevärdhet och kanske en liten klassiker.
Så jobbar vi med nyheter