Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Film

DEN OSYNLIGE
***
Filmstaden

Kultur och Nöje2002-02-19 00:00
Två tonåringars problemfyllda liv möts på gränsen mellan liv och död.
"Den osynlige" är en ambitiöst tänkt, överraskande väl genomförd, oftast fängslande blandning av familjedrama och spökhistoria, i dramatiskt realistiska bilder med en teknisk finish som är ovanlig i svensk film. Foto, berättareffektivitet och likheter med "Sjätte sinnet" gör ett amerikaniserat intryck. Den ganska torftiga miljöskildringen kan kallas osvensk, men det tjänar ingenting till; det handlar inte om det yttre samhället utan om det inre: skuld, svek, främlingskap och försoning.

Gustaf Skarsgård gör en helt godkänd filmdebut som gymnasist tyngd av prestationskrav. Brott och lögn orsakar hans död som skuldlöst offer för missriktad hämnd. Ansvarig är en kriminell tonårsflicka, spelad med skärpa och inlevelse av Tuva Novotny. Hon är fylld av hätskhet, som tycks bottna i förlust av modern och agg mot styvmodern och hennes lyckomoral.

Berättelsen handlar som hur han som gengångare följer spaningen efter honom och hur flickan försöker fly sitt ansvar. Som i en äkta spökhistoria är ouppklarade missgärningar grunden till hans osalighet. Han blir en sorts anklagelse mot modern och flickan. Hon i sina svarta kläder är ett skuldens och den socialt marginaliserades spöke. Hans behov av rättvisa och hennes samvetskval skapar efterhand en utomsinnlig förbindelse mellan dem som leder fram till försoning och uppståndelse.

De unga Joel Bergvall och Simon Sundqvist hanterar det övernaturliga skickligt utan att briljera. De överträffar lätt de flesta svenska spökfilmer, men kunde ha arbetat mer med familjeskildringarna och lagt mer tid på förrädarens situation.

De regisserar, fotoraferar och klipper gemensamt och har en fast formkänsla för modern spänningsfilm starka kontraster och typer, tempoväxlingar och i det här fallet glidningar mellan verklighet och fantasi. Framför allt undviker de den sorts överdramatik som svensk polisfilm gärna offrar åt. Ibland hotar pekoralet, en och annan ironi bryter mönstret och kanske hade filmen mått bra av några stilla ögonblick. Helheten är formellt mer driven och bättre genomförd i dramatiken än de flesta svenska filmer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!