Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Film

TIME MACHINE
***
Filmstaden

Kultur och Nöje2002-04-08 00:00
I början av 1900-talet bygger en amerikansk universitetslärare en tidsmaskin för att rädda livet på sin fästmö. Han misslyckas och hamnar i den avlägsna framtidens klassamhälle av fredliga naturmänniskor och teknologiska kannibaler.

"Time Machine" är en oväntat bra science fiction, spännande som en matiné, underfundigt rolig och berättad med otrendigt lugn i bilder med exotisk romantisk lyster. Guy Pearce, stjärnskott med udd i spelet, gör sig bra som visionär framtidsoptimist, som under tragiska omständigheter inser att konsekvenserna av våra handlingar inte kan förändras, och därmed inte det förflutna heller. Sökande lyckan reser han i tiden. Han möter informationssamhället och ser hur kommersiell rovdrift orsakar civilisationens undergång. Sin livsuppgift finner han i en framtid där teknologer utvecklats till härsklystna grottmänniskor, som parasiterar på naturmänniskor.
Simon Wells film bygger på en klassisk roman av H.G. Wells, en satir om en besviken idealist som söker en bättre värld i framtiden men bara möter en marxistisk bild av klassamhället: överklassen har blivit livsodugliga livsnjutare, underklassen slavar i grottor, som hämnas genom att kannibalisera överklassen. Romanen filmades med huvudpoängerna intakta 1960. Wells film har några bra ändringar av berättelsen. Huvudpersonen utvecklas från sörjande romantiker till osjälvisk handlingshjälte, och när han insett att bara framtiden kan förändras och att tekniker har ett ansvar för den handlar han på ett fantasieggande sätt helt i sf-genrens spekulativa anda. Styrkeförhållandet mellan överklass och underklass har fastare grund än i romanen. Filmen har diktat om romanens marxistiska klasssatir till en besk bild av hur tekniker utvecklas till maktmänniskor, som förslavat naturfolken, grönavågarna och straight edgarna. När hjälten ska välja sida finner han sig själv och blir människa först och tekniker sedan.

Fantasifulla förutsägelser om framtiden, tekniken etc. är science fictions kärna (monsterfilmer och äventyr i rymden är besläktade men underordnade) och romanens förutsägelser gör sig bra även inom populärfilmens frihets- och lyckomoraliska ramar. Det är också en mycket bättre nyinspelning av en klassiker än "Apornas planet", med suggestiva, tekniskt virtuosa bilder av förgänglighet och förändring över tid, självironier med underdrift och proffsiga bilder med inslag av mörk skönhet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!