Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Film

LÖFTET
****
Söderköpings Bio

Kultur och Nöje2002-03-22 00:00
En nypensionerad amerikansk mordutredare lovar att lösa ett barnamord men gör både sig själv, sin sambo och hennes dotter olyckliga.

Löftet är en gripande, starkt välspelad, skriven och moget regisserad deckare med tragedins resning, om yrkesstolthet, pliktkänsla, kärlek och värden i konflikt, i dramatiskt realistiska bilder som förenar uttrycksfullt landskapsmåleri, oglamorös lokalfärg och skarpa personstudier. Skådespelaren Sean Penns tredje och bästa regiinsats hittills väcker minnen av den unga amerikanska 1960-70-talsfilmen, som gjorde något eget amerikanskt av influenser från européisk film. Allen, Altman, Cassavetes, Coppola, Scorsese och några till hörde dit och Penn bidrar till den traditionen.
Framför allt märker man en lyhördhet för råa mänskliga känslor och vilja att fånga det nakna uttrycket i Cassavetes stil. Men där filmer som Äkta män eller En kvinna under påverkan ibland blev oformliga mitt i det angelägna nyttjar Penn den goda kriminalhistoriens mönster för att skapa framåtrörelse och mänsklig spänning. Samtidigt antyder i inledningen med Jack Nicholson under glödande sol och med skosnöret oknutet en kommande personlig tragik.

Nicholson spelar en erfaren småstadspolis som på pensionsdagen lovar att lösa ett barnamord. Det blir snart en fix idé, han lägger tid på förhör och blir mackägare i spaningssyfte. När en misshandlad ung mor kommer in i hans liv kommer familjekärleken i strid med mordspaningen. Nicholson har lämnat sin yviga 1990-talsstil och återfunnit sina främsta uttryck, den sarkastiska släpigheten, den minimalistiska replikföringen, den slöa blicken som döljer ett cyniskt intellekt.

Mer än de Niro i dennes senare filmer visar han här vilka stora skådespelare Hollywood hade för 30 år sedan.
Berättelsen om polisens nyfunna familj, ordhållighet och felhandlingar för den goda sakens skull blir en studie i arbetsnarkomani som utvecklar sig till en nyanserad vardagstragedi med stark dramatisk ironi i slutet.

I mästerfotografen Chris Menges bilder blir den äkta nordvästamerikanska miljön och vildmarken en levande del i dramat. Platsen, personerna och känslorna skildras med liv och äkthet som ledstjärna och själva mordspaningen blir närmast ett mönster för en karaktärsstudie. Löftet är otvivelaktigt en av årets stora amerikanska filmer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!