Film
BEFORE NIGHT FALLS****Harlekinen
Som för många arbetarförfattare är det språket, litteraturen och kommunismens löften om befrielse som för honom från jordbruksarbete till konstnärsskap. Han hävdar toleransens och livskärlekens värden både som privatperson och konstnär och får Castros regim mot sig. Smutskastning, fängelsestraff och misslyckade rymningar följer fram till hans död i aids i New York.
Konstnärer skildras ofta som frihetliga, udda och plågade oppositionella, och även Arenas har drag av den frie själen och skönhetsälskaren, i konflikt med världslig auktoritet. Däremot avviker filmen från ett annat, romantiskt filmmönster som visar konstnärer först som missförstådda och sedan erkända, med någon bravurscen av självhävdelse i centrum. Schnabel visar i stället dramatiska brottstycken ur Arenas liv, viktiga möten med människor och händelser som utgör vändpunkter mellan födelse och död.
Filmen är nyanserad, levande i foto, personteckning och skildring av konstnärsmiljöer, kubansk gaykultur, bondeliv och fängelsevistelser. Musik av Laurie Anderson, Popol Vuh och Lou Reed och Mahler används uttrycksfullt som kontrast eller förstärkning. Maskeringskonstnären Johnny Depp gör två roller, som aggressivt homosexuell officer och fängslad transvestit, i den här starka, mogna, omskakande och intensivt livsbejakande filmen.
<span class=Ing><B>LIVETS HJUL
****
Söderköpings Bio</span></B>
En sydkoreansk klosterelev lär sig att avstå från allt jordiskt, vinna inre frid och bli en god buddistmunk, redo att själv ta en elev. Så kan man beskriva den buddistiska syn på livet som cirkelgång som Kim Ki-Duk dramatiserar i enkla, lugna bilder, vackra som målningar eller konstfotografier. Bilder som med strikthet, inlevelse och lätt hand med symboler förmedlar både ett innerligt andligt lugn, den inre oro som de flesta människor dras med och naturens inneboende harmoni och skönhet. Bilder som måste ses på bioduk!
Innan lärjungen når upplysning och sinnesro har han det svårt med det jordiska. Som barn roar han sig med tanklöst djurplågeri, som yngling faller han för en kvinna, går ut i världen med henne, mördar henne när hon är otrogen och återvänder till klostret. Efter kroppslig och andlig tukt är han redo att avtjäna sitt straff och ensam sträva mot behärskning och trosvisshet. Hans bildningsgång är uppdelad i avsnitt för barndomens vår, ungdomens sommar, vuxenlivets höst och vinter. Därefter vår igen. Ki-Duk har valt årstidscykeln som bild av livets kretslopp och meriterar sig som sublim landskapsskildrare.
Han berättar mycket om elevens svåra mognadsprocess och blundar inte för allt lågt jordiskt och smärtsamt. Samtidigt har filmen underfundig humor och drastisk dramatik, t.ex. kring en ung ogift mors skam och död. Den gamle munkens självbränning däremot skildras lågmält som en helig mans handling, ett uppgående i alltet.
Om vårvintern klättrar hans elev till bergets topp, bärande en Buddhastaty. Lärotiden slutar med uppnåendet av frid på bokstavligt talat själslig höjd. Högt ovanför den stilla insjö där klostret flyter på en plattform når han full överblick. Buddhastatyn får stå kvar, den allseende guden vakar över honom.
Koreansk och förresten all asiatisk film har lika lång tradition som västerländsk. Filmfestivaler och DVD gör mycket för att sprida det bästa ur den produktionen över världen. Korea gör en hel del konstnärligt erkänd film, men till Sverige kommer oerhört få. "Livets hjul" är mycket sevärd, och väcker minnen av "Samsara" och "Varför reste Bodhi-Dharma till Fjärran östern?". Men också av Tarkovskijs mästarfilmer om människans arbete med sin andlighet.
Så jobbar vi med nyheter