Film
Tala med henne (Original: Hable con ella)**** Filmstaden
Om majoriteten av dessa talar spanska är du definitivt på en Almodóvar-film.
"Tala med henne" är uppföljaren till Oscarsbelönade (och överskattade) "Allt om min mamma" och en klart bättre film. Som vanligt hos Almodóvar genomsyras den av regissörens unika förmåga att gestalta fullständigt bisarra människoöden på ett fullständigt självklart och trovärdigt sätt. Och av hans kärlek till de där bisarra karaktärerna, en kärlek som det är omöjligt att inte dela.
Vad som skiljer "Tala med henne" från Pedro Almodóvars tidigare verk är sättet som han skalat av sitt ibland överbelastade filmspråk och fört in luft, ljus och en lugnare men ändå tydlig rytm i berättandet. Om "Allt om min mamma" kunde kännas distanserad och sömngångaraktig är "Tala med henne" hela tiden klar och närvarande.
Men sin stillsamt flippade humor har Almodóvar inte förlorat. Som när Benigno, sjukskötaren, förklarar varför han ägnat 15 år åt att sköta om sin gamla mamma: "Hon är lite lat..." Och som i stumfilmen-i-filmen, "Älskaren som krympte", den bästa 20-talsfilm som aldrig gjorts och som kommer att få ett så stort inflytande över Benignos liv.
"Tala med henne" är Almodóvars bästa film; den är en vacker, bräcklig höstdag koncentrerad till knappa två timmar.
Så jobbar vi med nyheter