Film
CAPRICCIOSA***Filmstaden
Valet av rätt tycks symbolisera den banala men viktiga familjegemenskap, som ska splittras. När fadern beställer en annan sorts pizza och ställer till en scen varslar det om att det är han som orsakar splittringen.
Hustruns och moderns död driver honom nämligen till återfall i alkoholism. Han är en hygglig men
halvt viljelös karl vars liv vilat på hustruns stöd. Hans bakgrund, återfall och självvalda behandling skildras med stimulerande återhållsamhet, antydningar, frihet från falsk retorik.
Rolf Lassgårds kraftgestalt ger en dramatisk kontrast åt hans porträtt av en man som dövar sorg och oförmåga med sprit. Hans livskurva är den ena och mest fängslande sidan av Baghers film, gjord i en livfull blandad stil, familjemelodram med spexinslag.
Den andra sidan gäller tonårssonen som nu måste bli ansvarstagande fosterfar, vilket är oförenligt med hans omognad och med drömmen om att spela proffsfotboll. Han är en sammansatt typ, stridslysten, lojal, omdömessvag och snabbtänkt; debutanten Linus Nilsson får fram allt detta på ett bra sätt. Att mycket döljs av tonårstrubbighet ingår i spelet; den är t o m ett ämne i filmen. Under tiden kommer en magdansande halvturkisk hemhjälp, spelad med temperament av Noomi Rapace, in i bilden och lär honom något om ansvar och sensualism. Tonårskärleken får bli ett muntert slut på en film som slutar bäst med generationsförsoning på fyllbänken.
"Capricciosa" är väl i princip ungefär lika medelbra som "Vingar av glas": levande, väl spelad, fungerande i manus, foto och musikval, glädjande i dess vilja att gå utanför den vanliga realismen i formen.
Här kan en stråhatt flyga bort som livet självt på en begravning och det föräldrafria livet i lägenheten kan likna sommarlovsbus (tills kortkrediten tar slut). Bagher blandar snabbt och medvetet komik och tragik, och gör rätt i att närma sig det svåra med lätt handlag. Med sin berättarförmåga är han ett framtidslöfte för svensk film.
Så jobbar vi med nyheter