Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Film

NÄR SOLEN STÅR SOM HÖGST
*****
Bio Harlekinen

Foto:

Kultur och Nöje2001-05-10 00:00
Ett år i tre vietnamesiska systrars liv; två är gifta, en är syskonsambo med sin bror.
"När solen står som högst" är ett mästerverk från Asien, filmkonstens livskraftigaste kontinent just nu; en tragikomiskt nyanserad, eftertänksam och fängslande familjekrönika i bilder som skildrar människans sökande efter frid med sensualism och subtilt, mättat färgmåleri.
Tonen kan erinra om Woody Allens "Hannah och hennes systrar", men bildberättandet i långa tagningar, betonad rumskänsla och pauser för reflektion, tillhör den formstränga asiatiska skolan från t ex den i Sverige sällan visade familjeskildraren Ozu.
Mellan två besök vid familjegraven, vid sommarsolståndet, utspelas ett års lojalitet och förändringar i en familj som, förmodligen representativt för nationen Vietnam, står mellan historia och tradition och dagens efterkommunistiska livsstil.
Familjemedlemmarnas sökande efter harmoni står i centrum och filmen blir ett uttryck för buddistiska synsätts livskraft i dagens Saigon.
Ibland går det snett, som för fotografen med skuldtyngt dubbelliv. Renare balans i livet uppnår växtmålaren och systrarna själva i gemensam matlagning. Kött, fisk och frukt avbildas fräscht, yppigt, köttigt och med lyster i färgen i bästa stillebentradition; denna sensualistiska förtjusning i tillvarons sinnesintryck vidgas till att omfatta årstiderna, gatuljuden, vind och hav.
Berättelsen stannar upp, eller kombineras med, impressionistiska miljöteckningar som man kan sjunka in i, lite som i en teceremoni men än mer som i en stenträdgård; målet är att tänka på ingenting och vara ett med alltet.
Krönikans fasta punkt, eller som refrängen i en sång, är syskonparets morgongymnastik till rocktrubaduren Lou Reeds avslappnade sångröst. I gemenskap, utan kroppens lust och världsliga intressen, botas själens ensamhet, en fridskänsla som Tran Anh Hungs nya film efter "Doften av grön papaya" och "Cyclo" vidgas ut i upplevelsen att finnas till, på en gata i regn eller en segelbåt i skärgården. Denna mystiska upplevelse berättas helt lättsmält, sammanvävt med en rad underfundiga människoporträtt, i ett formfulländat konstverk.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!