Fenomenalt SON med gymnasieelever

En fullständigt fenomenal föreställning fick vi vara med om i De Geerhallen i lördags eftermiddag. Det var De Geergymnasiets avgångselever som för femtonde året i rad samarbetade med stans symfoniorkester och man undrar hur länge det skall fortsätta. Inte samarbetet alltså utan snarare det fenomen att ungdomarna år från år både matchar och överträffar varandra i den musikaliska utvecklingen. De är så duktiga! Lördagens konsert var till hälften - efter paus- den skolkonsert man givit under veckan för stans elever. Före paus var programmet lite mer traditionell med fokus på klassisk musik som helgjutna konfrencieren Ebba Cherian Skeppstedt förklarade saken. Med en sådan programvärd i salen kan det inte gå fel! Charlotte Börjesson inledde efter den frejdliga uvertyren till Carmen med prydligt och lättfotat flöjtspel i Faure´s Fantasi. Sedan följde Olimpia Olssons finstämt filmiska komposition Peripeti med många mjuka infall från mörker till ljus. Johan Swärd var fagottsolist i Vivaldis Fagottkonsert med friskt tempo och intensivt framåtlut. Fjolårseleven Linnéa Törnqvist var inhoppad sopransolist och gjorde en blodfull och helt avväpnande Carmen ivrigt uppvaktad av en kvintett unga herrar och vokalt uppbackad av den stora kören. Efter paus följde så den föreställning som eleverna arbetat med så länge och lagt ner så mycket tid på. När man betänker att ungdomarna även har "vanliga" ämnen att klara av kan man inte annat än imponeras. Hur går det till? Självklart finns det en oerhört kompetent och inspirerande lärarkår bakom musik-esteterna och traditionen är heller inte att förakta. Under täckmantel av en dröm får vi följa med några av ungdomarna till en annan värld och i den berättelsen vävdes så sången och musiken in. Häftigt tunggung fick vi i Nature Boy med Anton Forsberg som solist. Vilket drag och vilken känsla i sången. Lite Salem al Fakir över det hela och jag gillar´t! Sedan utbryter en veritabel marknad, en persisk sådan med illustrativ musik, På en persisk marknad förstås, och dramat fortsätter med musik ur Pirates of the Caribbean och ett läckert Rock-medley. Vidare genom dröm-sagan får vi höra Anton Forsbergs komposition View Changes med läckra slagverksrytmer poch mulligt bleck. I ett härligt Pop-Medley gavs eleverna tillfälle att visa upp alla möjliga talanger och allra coolast var drag-killarna! Det här Medleyt hade eleverna själva arrangerat. (Dock enbart killarna vad jag kunde utröna!). Finalen med Phil Collins "Vi finns på samma jord" framfördes med ett rejält tryck i stämmor och uttryck och man kan inte annat än återigen imponeras av elevernas scenvana. Hela showen var dessutom riktigt tight och välkomponerad ur scenisk synpunkt. Symfoniorkestern som i dessa sammanhang måste ta ett rejält kliv tillbaka och släppa fram ännu inte helt flygfärdiga ungdomar gör ett riktigt gott jobb. Med sin erfarenhet och stabilitet blir de till förebilder för ungdomarna. En viktigt uppgift! När dessutom dirigenten David Lundblad så tydligt greppar upplägget blir samarbetet meningsfullt och på riktigt. Slutligen vill jag säga till alla ungdomar som medverade att göra som i sången ni sjöng: Don´t Stop!