Fantasi på flykt med lappar och stygn
Stjärnkviltarna - gamla och nya lapptäcken, stubbar och västar Stadsmuseet
De karakteristiska fönstren på Arbetets museum och en del andra vackra fönster, har tagit upp av Marianne Hällbom. Finurlig hängning av verket gör att man får både verkligheten och den kviltade bilden i samma blickfång. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
Här kan man dels se den historiska och kanske mer bruksinriktade kviltningen, den som givit vackra föremål till Stadsmuseets och Länsmuseets egna samlingar, dels den här nya som mest handlar om att göra så vackra saker som bara möjligt, alla inte ens kviltade utan också applikationer och bildväv i allmänhet.
- Det är viktigt, säger en av medlemmarna, Kerstin Nordenstam. Vi rör oss över gränserna och blandar olika tekniker som kan vara collage, applikationer och så den traditionella: två tyger med vadd emellan. Det handlar också om att våga blanda material på ett nytt sätt.
Det traditionella är det vi ser i de flesta täckena, små lappar som kombineras till vackra mönster, kantas i en färg och så alla små fina stygn som i vissa fall också bildar mönster.
För numera är mycket sytt på maskin, långa remsor av lappar som fogas samman.
De flesta har lappsamlande som hobby, en del har samlat hela livet. För andra har det gällt att föra snabba raider på realager.
Tema för det här jubileumsåret är industrilandskapet. En del av de elva deltagarna på Stadsmuseet har tagit ordentligt fasta på mönster i hus eller enstaka byggdetaljer, andra har tagit mycket lättare på temat. Men den stora utställningshallen lyser och skimrar hursomhelst av goda idéér, vackra bildkompostitioner och tydligt är att blommönster aldrig överges, vad olika temaidéer än säger.
Den historiska delen berättar om kviltningens olika status, från finaste broderade sidentäcke till så kallad stubb som är vadderade kjoltyger och då handlar det om att värma.
Kanske kommer lapptekniken från Kina, man kunde i alla fall se den bland de varor som Ostindiska kompaniet förde hit. Men världen över har tekniken använts på olika sätt och Marseille nämns som ett centrum för vadderade varor, särskilt på 1600-talet och ordet marseillesöm finns också.
Nu görs kvilt till lyst och kanske för kärleks skull. En kvinna visar det täcke hon sytt till sin man. Hon kallar det Änglavakt, för det finns små spelande keruber i en del små tygbitar.
Kviltning för lust och fantasi alltså.
På lördag kan intresserade få "prova på" under sakkunnig ledning.
Så jobbar vi med nyheter