Familjen funkar på film - också
Simpsons - FilmenFilmstaden****
Foto:
Den har mycket av allt det bästa av TV-serien: drift med folks eviga brister, samhället och massmedia, situationskomik och kvicka anspelningar på verkligheten, på film och musik.
Hela filmen pulserar av äkta skaparförmåga, komiskt snille och framgångsrik strävan att antingen uppfinna nya varianter av gamla skämt eller utsätta nymodigheter för karikatyrens, parodins och det rått nedsättandes tidlösa spex.
Homer Simpson, ständigt dum och lat, orsakar miljökatastrof i hemstaden Springfield.
Full av ånger, med familj, vänner, stadsbor, naturvårdsverket och underrättelsetjänsten emot sig, måste han rädda staden. Samtidigt måste han bli en bättre pappa för sin försummade son, som i bitterhet sökt sig till Flanders, pappan i grannhuset, en nidbild av familjefadern som dygdemönster. Homers slarv går även ut över dottern Lisas miljöengagemang och tar hårt på hustrun Marges lojalitet.
Efter mängder av fummel och misslyckanden lyckas Simpsons rädda familjelyckan, stadsgemenskapen och miljön.
Men moralkakorna är små och lättuggade, ständigt serverade med stora doser respektlöst skämtande med falska familjeideal, kyrkan, statliga myndigheter, näringsliv, massmedia, Disneyfilmer, turistreklam och allt möjligt annat.
Storyn är genomtänkt in i minsta detalj. Se bara hur Homers slöa trädgårdsvård och osannolika framgång som motorcykelvåghals på tivoli visar sig föra handlingen framåt med hisklig komik.
Samtidigt är det fullt av lyckade vitsar, om Schwarzenegger som president, Tom Hanks som hycklande statlig informatör.
Så jobbar vi med nyheter