Den slitna historien om den kriminelle som försöker bli hederlig lever upp igen, effektivt berättad i känd gangsterfilmsstil. Bilderna är avsiktligt osköna, ofta obehagliga; går nära en rå, cynisk verklighet, där människorna misstror samhället och följer egna regler om heder och lojalitet. Allt detta genomsyrar händelserna, som tillhör kriminalberättelsens allmängods. Det skickliga berättandet får det hela att fungera som ännu en av många gangsterfilmer med en social botten, som får biljakten och skottlossningen att falla ur ramen.
Det handlar om bankrånaren som hamnar i konflikt med sitt gamla liv när han förälskar sig i chefen för bankkontoret han nyss rånade. Mot sig har de två hans obalanserade barndomsvän, traktens gangsterboss och en envis, snillrik polisspanare. Priset för försöket till uppbrott blir högt. Parets klichéaktiga godhet är en svaghet, som vägs upp av kärva realismen i Robert Elswits foto, som går nära människorna, barerna, de trånga bostäderna och gatan i arbetardistriktet i Boston.
Rånaren arbetar i grusbranschen och är familjekär nykterist som drömmer om ett bättre liv. En bra karl som likt sin far drivits till brott av uppväxtmiljö och dåliga familjeförhållanden. Ben Affleck, den tjusige matinéhjälten, spelar honom med stillsam intensitet. Kontorschefen (Rebecca Hall) är bara ett dygdemönster, som står för det möjliga goda. Hennes roll hade lätt kunnat förbättras en hel del. Romantiken kring dem bryter av lite, eftersom filmen i övrigt är grovt verklighetsnära, men kontrasten är förstås avsiktlig.
Chris Cooper som fadern gör en klockren femminutersstudie i livsinsikt och resignation. Jeremy Renner som den skjutgalne, övermodige vännen gör ytligt sett starkt intryck, men rollen är egentligen helt förutsägbar.
Ben Affleck är en kompetent men rätt anonym berättare - och musiken är helt hopplös - men med jämna mellanrum så kommer han med lyckade scener som är salta, bittra, svartkomiska eller dramatiskt slående på något annat sätt. I all anspråkslöshet påminner det en del om Mystic River, fast långt från den historiens djupa tragik.