n Femte boken av författarparet Roslund och Hellström tar oss med in i en värld av samvetslös maffia, en värld av samvetslösa politiker och högt uppsatta jurister och byråkrater inom polisväsendet. Här möter vi Paula, täcknamnet för en av polisernas infiltratörer. Paula är den som bäst lyckats infiltrera den polska maffian och han är den som av maffiabossen får uppdraget att ta över narkotikamarknaden - inne på kriminalvårdsanstalten Aspsås. Han är beredd att genomföra uppdraget under förutsättning att polisen och beslutsfattarna backar upp honom. Att han garanteras en väg ut om allt går åt helvete - om han blir avslöjad.Paula som numer har en fru och två små söner, blev rekryterad som infiltratör när han satt av ett straff för tio år sedan. Man måste vara kriminell för att kunna spela kriminell tycks vara polisens uppfattning. Och visst spelar han sin roll bra. Frågan är bara varför han gör det. Vad får en människa att dygnets alla sekunder riskera sitt liv och sitt förhållande till de tre människor han lärt sig älska?Det är här författarna får lite problem, för i en annars otrolig men ändå trolig historia, blir Paula för mig aldrig en riktigt verklig människa. Det är inte för pengarna han gör det, kanske för kicken. Samtidigt som han ständigt verkar drömma om ett svenssonliv fullt ut. En vända i fängelset - alltid kriminell?★ ★ ★Det finns luckor i boken, möjligtvis är det så att författarna vill att man ska lägga färdigt pusslet själv. Problemet är då bara att man inte vet hur bitarna ser ut."Tre sekunder" är - precis som sina föregångare - mycket välskriven, med ett språk som är en lisa för själen. Inget av det allt vanligare taffliga kriminalgenrespråket finns här. Varje sida vill vända sig själv och det krävs en stor beslutsamhet för att lägga boken ifrån sig. Att sträckläsa de 600 kräver en längre ledighet - så perfekt semesterläsning är det. Om ni kan ge er till tåls så länge."Tre sekunder" är en fascinerande resa in i en värld som är långt ifrån den vi tror. Här kommer man längst med tulpaner och poesi och jag är övertygad om att ni, liksom jag inte kommer att kunna låta bli att pilla på knopparna nästa gång ni ser en bukett gula tulpaner.
