Ett Kina som snart är borta

Boris Svartzman är fransman med argentinskt påbrå som har studerat politisk filosofi och sociologi med inriktning på Kinas totalitära system. För fem år sedan reste han i Kina fram till 2005 och fotade då en serie svartvita foton som nu visas på Hyllan. För mig är det som sagobilder. Ett Kina som snart inte längre finns. - De förstod inte varför jag ville fota deras vardag, men sa åt mig att komma tillbaka om 20 år och visa bilderna för nästa generation, säger Boris. De svartvita bilderna är början på utställningen. De visar hur det var då. Hur människorna levde sina liv utomhus, hängde sin tvätt, ber sina böner. Människor som väljer att bo kvar i det som är spillror av hus. De hoppas på att få en högre kompensation för att bli utköpta om de väntar. Men till sist måste de alla bort. - Under en tid levde jag i ett område under tiden jag fotade, men jag var tvungen at flytta därifrån för till slut var det bara mitt hus kvar och runt omkring bara förstörelse. Rivna hus och ständigt lastbilar som kom för att ta bort rivningsmassorna, säger Boris. Boris tycker att det omvärlden sett av det nya Kina mest har handlat om byggnader. Han vill visa människorna och de människor som nu visas i hans bilder utomhus kommer han i nästa utställning visa inomhus. - Jag vill visa hur de lever i sin nya omgivning, i sina nya påtvingade lägenheter, säger Boris. Under tiden byggs det vidare. Kinesiska kvarter ersätts med gigantiska skyskrapor och för att dölja det som pågår byggs murar kring byggområdena. På murarna kan man se hur det är tänkt att se ut bakom. Samtidigt tornar skyskraporna upp sig. Kontrasten är i det närmaste makaber. Det går så fort. För fort. Vart är Kina egentligen på väg? - När Mao dog hände det något som kan ses som symboliskt. Kina drabbades och drabbas fortfarande av jordbävningar, upproret i Tibet, attacker mot OS-facklan, problem med maten. Det kan tolkas som att ingen längre har kontroll över vad som händer i Kina, säger Boris. Detta samtidigt som insynen i vad som faktiskt händer blir allt sämre. - För några år sedan var det lättare, mer öppet. Nu är det till och med så att den som skriver om jordbävningar på Internet kan kastas i fängelse. Till och med i modetidningen Elle i Shanghai handlar det om nationalism och om hur duktiga arbetare Kina har som så förtjänstfullt tar hand om jordbävningens offer, säger Boris. Bilderna av det nya Kina är i färg. Kommunistpartiets flagga lyser röd - men husen har ingen färg.

Information till våra läsare

Ett Kina som snart är borta