Men när Kaninpappan gräver i gottepåsen mitt i veckan dyker inte alls något troll upp. Lillebror anar att Godistrollet bara är hittepå och tar en polkagris. Det skulle han inte ha gjort.
Godistrollet tornar upp sig, griper tag i honom och för iväg honom till en hemsk godisfabrik, full av barnarbetare med hoptejpade munnar.
Med sina tre böcker om Kaninfamiljen har Jonna Björnstjerna, uppväxt i Norrköping, nischat in sig på skräckböcker för de allra minsta, där det onda besvärjs med mod, godhet - och godsaker.
I den tidigare boken Fru skräck var farmors underbara kakor receptet på att övervinna ondskan, denna gång är godis nyckeln till godhet och frihet.
Godistrollet visar sig vara gjort av godis, och när Lillebror börjar tugga i sig hans kolaremshår hjälper snart de andra barnarbetarna till. Det blir uppror i fabriken. Kvar av det otäcka Godistrollet blir till slut bara en söt, men förbannad, liten tomte.
Greppet är detsamma som i Fru Skräck, där luften liksom pyser ut ur häxan - som om hon vore ett rent fantasifoster.
Ett något mer varierat och överraskande berättande kan man kanske efterlysa, men Jonna Björnstjerna lyckas ändå vara helt egen med sina skräckisar för småttingar, mycket tack vare sitt unika uttryck med detaljrika och drömlika bilder, där dansande och snirkliga linjer tornar upp sig i otäcka figurer.
Precis som spänningslitteratur för vuxna är Godistrollet lite som en syrlig karamell, både oemotståndlig och så där otäck att man ryser och tungan drar ihop sig.