Engagerande och mystiskt

Förvånande nog är den inte det minsta pretentiös. "Jag har älskat dig så länge" är både engagerande och mystisk. Men inte svår för sakens skull. Det handlar om systrarna Juliette och Lea som återförenas när Juliette återvänder från ett 15 år långt fängelsestraff för mord. Medan Lea är hejdlöst tacksam för att ha systern tillbaka verkar Juliette, spelad av Kristin Scott Thomas, nästan irriterad. Karaktären vinner inte direkt sympati. Ju mer hemligheten skalas av desto mer oförståelig framstår Juliette. Hennes ihåliga ögon, rangliga gestalt och knäpptysta sätt är svåra att hantera även för åskådaren. För även om fängelse gör mycket med människor så har denna kvinna fått en ny chans. Trots allt detta ger inte systern Lea upp, även om hon ibland tappar greppet och blir hysterisk över småsaker. "Jag har älskat dig så länge" är en film som sätter igång tankarna på ett sätt som behövs. Filmen ger möjlighet till funderingar som de flesta inte ägnar sig åt dagligen. Det är också en film som på ett väldigt trovärdigt sätt visar äkta systerskap. Här kommer man så långt som det går från glättiga, betydelselösa vänskapsband som det finns mycket av i andra filmer. Karaktärerna är intressanta och älskvärda. Systern Lea, träffsäkert spelad av Elsa Zylberstein, är en oändlig värmekälla som är extremt lätt att tycka om. Hennes söta adopterade döttrar charmerande. Ä ven biroller som vänner och den lätt senile farfadern är sympatiska. Det är egentligen bara Juliette som man har svårt att få grepp om. Välfilmat, välskrivet, välspelat, anmärkningsvärd flyt och högst sevärd. Allt detta av en långfilmsdebuterande regissör.

Information till våra läsare

Engagerande och mystiskt

Du är ursäktad om du antar att den här filmen är pretentiös. Kristin Scott Thomas i ett franskt drama som hon blev Oscar-nominerad för. En film om en mörk och svår hemlighet.