En välberättad historia om mänsklig ofullkomlighet
De andras liv, dramat om hur säkerhetspolisen Stasi i kommunismens Östtyskland förstör några människors liv, fick årets Oscar som bästa inte engelskspråkiga film.
I händelsernas och psykologins dramatik är filmen djupare, subtilare och mognare än flertalet Hollywoodfilmer. Historien om Stasikaptenen som tjuvlyssnar på en partitrogen författare och en pillermissbrukande skådespelerska liknar en roman av John le Carré, dvs. är en spionhistoria fylld av äkta, livfull mänsklig tragik. Florian Henckel von Donnersmarcks manus är mycket bra, mer fullkomnande än nyskapande i sin sort. Han regisserar med perfektionistiska bilder, fina personporträtt och sparsmakat bruk av musik och våldsdramatik.
Kaptenen söker bevis på att författaren är politiskt oliktänkande. Han går också kulturministerns ärenden, aktrisen ska straffas eftersom hon lämnade honom för författaren. Ulrich Mühe gör med små medel ett minnesvärt porträtt av hur ett torftigt liv av militär pliktmoral och blind tro på socialism övergår i samvetsöm medkänsla. Hans försök att trotsa systemet ger förutsägbart straff och oväntad upprättelse. Författaren blir till högt pris politiskt medvetandegjord. Aktrisens offervilja slutar med tragisk ironi i motsatsen.
Slutet avrundar fint, lätt originellt, en välberättad historia om mänsklig ofullkomlighet och småaktighet i ett påstått idealsamhälle, med satiriska bilder från spionernas lunchmatsal och lågmälda variationer på de slitna motiven konsten som förändrar samhället och konstnärens lidande i diktaturen.
Nytt på dvd
DE ANDRAS LIV
Sandrew
Sandrew
Så jobbar vi med nyheter