En upptinad och aktiv Wallander
INNAN FROSTEN***Filmstaden
Faderskärlek, yrkeskompetens och misslyckat privatliv driver honom till ilska och räddning av drunkningshotat spädbarn. Dessutom snarstucken och småspydig; ibland så smått en svensk Jack Nicholson.
Hans förhållande till sin försummade, hätska dotter saknar nyanser. Det blängs och grälas men blir aldrig mer än standarddramatik.
Förr hade svensk kriminalfilm något av det mänskliga djupet i engelska och franska deckare. Här har Kjell-Åke Andersson inga bra spelscener att regissera. Aktörerna putsar på de enkla dialogerna men kommer inte långt. Parallellhandlingen om osund närhet mellan far och dotter är rätt tänkt men ännu grövre utformad, och skurken en ointressant schablonfanatiker.
Kriminalmysteriet berättas i tekniskt drivna bilder inspirerade av dagens skräck- och raffelfilm. Det är djurplågeri, ritualmord, kidnappning, panik på bröllop och biljakt. Aldrig töntigt, aldrig intressant; ofta lyckat fotograferat. Olof Johnsons bilder har ett fint spel mellan öppna skånska landskap, slutna rum och lövskog med småruggigt ljusdunkel. Som i "Blair Witch Project".
Det är bättre vardagsvara för vänner av Wallander; men serieproduktionstänkandet bakom filmen märks starkt. Någon borde satsa resurser på en enda film som kunde matcha Widerbergs "Mannen på taket" (1976).
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!