Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En uppföljare med kvalitet

Foto: Rob Griffith

Kultur och Nöje2007-11-05 00:08
Stefan Andersson
Fortsättningen på Elizabeth (1998), filmen om hur Englands drottning Elizabeth enade landet och accepterades som statschef, har samma jämna kvalitet i manus, regi och foto, och Cate Blanchett spelar drottningen med samma skärpa och nyansrikedom i mimik och replikföring. Det är inte otroligt att det är hon som efterhand kommer att räknas som den som höjde filmerna över den välgjorda medelnivån.Det handlar om hur det protestantiska England hotas av det katolska Spaniens krigiskhet i Guds namn. I rumsarrest i Skottland ger Elizabeths katolska kusin Maria Stuart Spanien sitt stöd. Några år senare seglar en enorm spansk invasionsflotta mot England. Under mellantiden har Elizabeth privat upplevt en sorts triangelromans, ett inslag som får filmen att växla mellan såpopera, spionthriller och krigsfilm. Shekhar Khapur regisserar filmens alla sidor med säker hand och blick för originella bildbeskärningar, dramatiska belysningar och 1500-talets palats, kostymer, inredningar och manér. Clive Owen, filmtuffing med själfull blick och spelkompetens, gör sir Walter Raleigh, forskningsresande och pirat i statens tjänst, som med rättframhet, livslustig manlighet och konversationsförmåga bryter starkt mot hovlivet. Han fångar Elizabeths intresse, hon förälskar sig nära nog, men nöjer sig med att sammanföra honom med sin favorithovdam. En sorts förförelse via ombud, innan hon definitivt går upp i drottningrollen, en uppoffring med drag av personlig seger med en lyster som är både tragisk och romantisk.Filmen har sina skönhetsfel. Samantha Mortons Maria Stuart borde ha fått mer utrymme. Spanske kungen är bara en trosfanatisk schablon. Hjältedåd i Errol Flynns anda bryter filmens stil. Men som helhet ändå en acceptabel modern variant av all historieromantik som alltid funnits i filmhistorien.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje