En ny bok: World Trade och terrorn

Det är svårt att fatta den enorma vidden av händelseförloppet, men nu förstår man att det var det torn (det södra) som träffades sist som kollapsade först, redan efter 57 minuter. Norra tornet, som träffades först, men högre upp på strukturen, kollapsade efter 102 minuter. Det är under normala fridfulla förhållande väldigt problematiskt med utrymning av 14.000 människor från två 110-vånings torn. Hur kaotiskt det är att springa i trappor när eld, rök, brak och skrik hetsa på, i total ovisshet för de flesta om vad som hade hänt, är omöjligt att föreställa. Hur det var för de över tusen personer som blev instängda i de översta våningarna utan några chanser att komma ut, går knappast att tänka på.
Vi har alla sett de obeskrivligt vidriga bilder av människor som hoppade från översta delen av tornet. Det var inte - som man kunde tro - ett slags kollektivt självmord. Det var den glödhett intensiva värmen som drev folk på flykt utåt, ut i det tomma intet. En del blåstes ut! Döda kroppar hittades fem kvarter därifrån.
Hisstrummorna bidrog till att snabbt sprida elden. Många som råkade var i hissarna vid tidpunkten för krascherna, även på lägre nivå, satt fast som fångar. En del av de rapporterade hjältemodiga hjälpinsatserna gällde just fritagning av instängda hiss-passagerare. En fönsterputsare "räddade" en del av sina medpassagerare att ta sig ut med hjälp av sin skrapa.
Många räddningsarbetare hann inte göra någonting alls innan byggnaderna föll. Hundratals dog. Kommunikationerna mellan polis och brandkår var så dåliga att en del poliser fick varningar att evakuera sig snabbt - och träffade då på brandmän som sprang i motsatt håll. Trots varningsrop, fortsatte dessa plikttrogna, och sågs aldrig mer.

En hel del av de tusentals som hann nerför trappan och kom ut från byggnaden i "säkerhet", dödades av fallande kroppar och byggnads- och flygplansdelar som regnade ner som snö. En polis fick stå som målvakt och skicka iväg folk åt motsatt håll, när himlen över lobbyporten var relativt fri från dödliga föremål.

Jag rekommenderar på det varmaste Lars Ohly att läsa denna bok, efter att ha hört hans tal om hur en del terrorister faktiskt inte är terrorister, utan frihetskämpar. Alla muslimer, judar och andra religioner; alla kommunister och andra politiskt intresserade; alla räddningsarbetare; alla familjeförsörjare, alla döda och lemlästade, alla offer på fanatismens altare - de delar inte hans cyniska och politiskt motiverade uppfattning. Blind terror mot civila är ren terror. Punkt slut.

Information till våra läsare

En ny bok: World Trade och terrorn