Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En ny bok: Koontz tar sig och känns äkta

Dean Koontz är tillsammans med Stephen King den författare som tydligast har hållit liv i skräckgenren de senaste 30 åren med böcker som t ex "Psykopaten" eller "Fruktan ingenting". Men i den senaste romanen "Odd Thomas" har något hänt, en ny ton har smugit sig in.

Kultur och Nöje2006-10-12 06:00
Patrik Selsfors
En tydlig trend på tv och film på senare år är spökskådare, d v s människor som ser andarna av de döda. Den här boken fortsätter i de hjulspåren. Odd Thomas är en vanlig kille på 20 år som jobbar på en snabbmatsrestaurang. Han har flickvän och ett bra liv i det lilla, men han har en mycket ovanlig egenskap: han ser döda - han hör dom däremot inte, de döda pratar inte. Men de gör sig ofta förstådda på det ena eller det andra sättet. Thomas tar de dödas parti och hjälper stadens polischef - en av få som vet om Odd Thomas hemlighet - att ta fast gärningsmännen, ibland tar han tag i problemet själv. Men nu är det något större på gång, något värre som närmar sig, Thomas känner det, frågan är om han kan övertyga polisen och om han kan göra något åt det - han har 24 timmar på sig. Och kan han ändra ödets gång och i sådant fall hur mycket? Bland de döda som han träffar i sin kamp mot tiden finns bland annat en ofta gråtande Elvis som tar plats i passagerarsätet i Thomas bil, en kul parentes.
Det finns en påtaglig skillnad mellan "Odd Thomas" och många av Koontz tidigare böcker där man ibland varit irriterad över den där amerikanska "bestseller-tonen", en förenklingsbenägenhet och ytliga, lite banala personporträtt. I sin nya roman vänder Dean Koontz på steken och sätter plötsligt personporträttet i centrum. Och han gör det på ett mycket övertygande sätt. Boken är skriven i förstaperson-perspektiv och har en speciell ton som skapar en alldeles speciell närhet till och sympati för människorna i persongalleriet. En sorts "understatement-attityd" från berättarrösten Thomas sida som känns genuin och skapar en äkthets-känsla. Dean Koontz visar här helt enkelt att han är en alldeles för begåvad författare för att reduceras till en "amerikansk, bästsäljande skräckförfattare" vilket knappast brukar räknas som en merit av de lärde. Lägg ihop förmågan att skriva fantasieggande med tempo och driv med att kunna trycka på rätt knappar i vårt undermedvetna för att mana fram den där obehagliga känslan av otrygghet och utsatthet. Lägg därtill en hög litterär halt i ton och personporträtt. Som en extra krydda så ett överraskande slut. Se där, Dean Koontz nya stil
En ny bok:
Dean Koontz
Odd Thomas
Bra böcker
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!