NORRKÖPING
I dag släpper Lina Nyberg sin sextonde platta, dubbel-CD:nThe Sirenades. Allkonstverkets titel är en ordlek med serenader och sirener – som i sin tur anspelar både på blåsinstrument och på de mytologiska väsen som lockar sjömän i fördärv.
– Det finns en koppling till musik som jag ser det. Musik kan användas som avkoppling och verksamhetsflykt eller motsatsen – en påminnelse om det som är viktigt i livet, säger Lina Nyberg på telefon.
Med på skivan finns delar av det stora projektet med Norrbotten Big Band som är inspelat live under en konsert. Lina har även tidigare jobbat med storband – på plattorna So Many Stars och Brazil Big Boom.
– Det känns lite som jag knyter an till So Many Stars. Skivorna hänger ihop, de är spräckliga på samma sätt med olika typer av instrument. Jag är själv förtjust i skivor med mycket olika typer av musik, instrument och information. Det är jättehäftigt att få så mycket ansvar och möjligheter. Det var väldigt lyxigt.
Är du nöjd?
– Det är svårt att avgöra när man precis har blivit klar med något. Det kan ta tio år innan man har distans och avgöra vad som håller. Då kan man också se linjerna i produktionen.
Lina Nyberg beskrivs ofta som en egensinnig och nyskapande jazz- och improvisationssångerska. Hon söker efter nya vägar och använder sin röst som ett instrument, inspirerad av traditionell musik från olika delar av Afrika, Pakistan och Indien.
– Jag vill frigöra de möjligheter som rösten har. Många i vår del av världen begränsar sig väldigt mycket när de använder sina röster. Det blir fint, mjukt och utslätat. Men det är ju bara en känsla i världen.
Flerfaldigt prisadLina Nyberg har vunnit en rad priser. I veckan som gick belönades hon med Lars Gullin-pris och ett stort stipendium från Bert Levins stipendiefond. Enligt motiveringen till Gullin-priset förenar hon "ett brett och djupt konstnärskap" och "är framstående såväl som sångerska och som kompositör, arrangör och textförfattare".
– Jag blev jätteglad. Det är jättehäftigt, eftersom jag har lyssnat så mycket på Lars Gullin under uppväxten.
Bert Levin-juryn lyfter fram Lina Nyberg som en "naturkraft med outsinlig musikalisk energi" och nämner hennes engagemang i genusfrågor. 2006 bildade hon Impra, ett nätverk för att stödja och främja kvinnliga musiker. Nyligen var hon på De Geergymnasiet i Norrköping för att ha workshop, men också föreläsa kring jämställdhet.
– Eleverna brukar inte ha några problem med jämställdhet. De är ofta pålästa, men det finns frustration, och de behöver få prata om de här sakerna. Sedan är budskapet minst lika viktigt för lärarna som kanske har mer invanda mönster.
Har Impra lyckats uppnå förändring?
– Ja, det tycker jag. De flesta inom jazzvärlden vet att vi finns. Det känns ofta som att det räcker med att jag, "den där jobbiga", kommer in i ett rum för att folk ska bli mera medvetna. Jag är som en stor pekpinne. Och det har jag inget emot!
Åldersskillnad berikarI Lina Nyberg Quintet finns en kvinnlig musiker, pianisten Cecilia Persson – därutöver består bandet av basisten Josef Kallerdahl, trummisen Peter Danemo och gitarristen David Stackenäs.
– För mig spelar könet ingen roll, men jag vill inte bara ha med mina närmsta vänner. Det blir lätt kompisgäng när folk sätter ihop band. Då är man lika gamla, från samma ort och har liknande uppväxt. Jag tror inte att det är så bra för kreativiteten.
– Man gör bättre musik om man möter olika typer av människor. Jag vill gärna ha så mycket input som möjligt. I mitt band är det kul med åldersskillnaden. Det skiljer 20 år mellan den som är yngst och äldst. Det känns viktigt.
Känns det bra inför turnépremiären?
– Ja, verkligen, det har varit ett så långt arbete att få klart skivan och det ska bli jättekul att spela lite live. Vi är förväntningsfulla, peppade och skickar en massa sms till varandra.