Egenartade drömscener
Sömnens vetenskap (science of sleep) låter som en omskrivning för fantasin som källa till konstnärligt skapande. En gammal romantisk tanke som ligger till grund för den här festliga och originella romantiska farsen om en reklambyråassistent med livlig fantasi, hans svårigheter att anpassa sig i vardagen och hans aviga, avgörande möte med den unga kvinnliga grannen.
Den som såg Eternal Sunshine of the Spotless Mind, Michel Gondrys förra film, är helt förberedd för The Science of Sleep. Samma parromantik, samma hisnande, andlösa bilder av olika inbillade saker och samma lättfattliga, komiska illustrationer av hur svårt det är att hantera förnimmelser, relationer och fantasier.
Hans förra film var bestämt mognare, tyngre i dramatiken och personteckningen. Men The Science of Sleep vinner höga poäng på skicklig, inspirerad fars och genuint egenartade drömscener. Där ses hjältens känsla av att vara en klumpig typ i en hotfull, instabil värld i komiska, groteska bilder gjorda med olika bildhastighet, effektsmink, modellbyggen i papp, flytande plast rinnande ur kran, en riktig häst utklädd till mjukisdjur, en rakhyvel som får skägg att växa och annat i samma stil. Allt för att illustrera en svårbemästrad föreställningsförmåga. Hjälten som kock i TV-studio byggd av flyttkartonger och det urromantiska slutet där paret uppgår i kreativitetens lyckliga högre sfär är två höjdpunkter.
Gael Garcia Bernal visar fin känsla för komik. Efter Dålig uppfostran, Amores Perros och Fader Amaros synder visar han ännu mer av sitt breda register. Gondry använder sin formkänsla och blick för trickfilm på samma sätt som i sina rockvideor och visar sig som förnyande bildberättare och särpräglad romantiker. Lite i Tim Burtons anda.
Film
THE SCIENCE OF SLEEP
Harlekinen
Harlekinen
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!