Badskumt: Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg
Katarina Johansson
Ordfront
Nu har turen kommit till skönhetsindustrin. En industri som inte längre bara vänder sig till kvinnor. Den hittar nya målgrupper bland män, barn och bebisar. Visste du till exempel att Hello Kitty har lanserat en eau de toilette för barn från två år?
I Badskumt öppnar Katarina Johansson badrumsskåpet på vid gavel. Hon granskar innehållsdeklarationer och skruvar av locket på krämburkar och tandkrämstuber. Resultatet är nedslående.
I dag används omkring 7000 ämnen i hygienartiklar. Varje dag nyttjas en mängd kemikalier som inte fanns på jorden för några årtionden sedan. Tidigare lyxprodukter ingår numera i den dagliga kroppsvården. Och ständigt skapas nya produkter för nya behov. Hur cocktaileffekten blir av alla dessa kemiska substanser kan ingen riktigt överblicka.
Det är lätt att fnysa åt bristen på kunskap förr i tiden, när ansiktet pudrades vitt med blysmink som fick tänder att svartna och hår att lossna. Men vi är inte mycket bättre idag. Tvärtom. Det finns kraftigt allergiframkallande ämnen i hårfärgen och hormonstörande ämnen i solkrämen. När vi sedan badar försvinner dessutom krämen direkt ut i vattnet, utan att passera något reningsverk.
Ftalater gör att huden doftar längre och huden mjuk av krämerna vi använder. Nya rön hittar samband mellan dessa mjukgörande medel och beteendestörningar. Djurförsök visar också att ftalaterna innebär hormonella bekymmer för pojkfoster, bland annat sämre spermiekvalitet och missbildade testiklar.
Katarina Johansson nämner att en studie på 163 bebisars urin i USA visade att alla kissade ftalater, särskilt de som preparerades med babylotion, schampo och talk. EU har striktare restriktioner för ftalaterna, men de finns ändå i parfymerade produkter. Ett handfast råd är alltså att minimera hudprodukterna, särskilt till barn, och alltid
välja parfymfria alternativ.
Katarina Johansson listar olika ämnen - det ena värre än det andra. Och hon lär oss att vi till exempel kan hitta giftet triclosan i tandkräm. Hos kvinnor som använt sådan tandkräm kunde man se att giftet gick över i bröstmjölken eftersom ämnet inte bryts ned utan lagras i kroppen.
Mjällschampo, exempelvis storsäljaren Head & Shoulders, innehåller zinkpyrition. Det är ett ämne som är förbjudet i båtbottenfärger då det är giftigt för vattenlevande organismer, men det kan också påverka nervsystemet.
Naturen drabbas förstås av vår ökande konsumtion av hygienartiklar. Katarina Johansson hävdar i sitt förord att det största hotet mot miljön inte är tunga industrier, som vi lätt föreställer oss, utan alla små kemikalieutsläpp som vi konsumenter häller i avloppet eller kastar i soptunnan. Varje år spottar vi till exempel ut tre miljoner liter koncentrerad tandkräm i handfatet.
Badskumt är en faktaspäckad och föredömligt lättläst bok som förhoppningsvis kan skapa debatt och bli en ögonöppnare. Ta bara en sådan sak som att danska kvinnor uppmanas att använda så lite kosmetika och krämer som möjligt och helt undvika hårfärgning medan de är gravida och ammar. Är danska foster känsligare än svenska? frågar Katarina Johansson retoriskt.
Boken avrundas med en mängd tips på hår- och hudvård med ägg, äppelcidervinäger och nässelavkok. Det känns en aning bökigt och främmande att använda mat i håret eller ansiktet. Mat ska man äta och som författaren själv skriver blir det lite av ett hån dem som svälter i världen.
Men förhoppningsvis ökar Badskumt efterfrågan på ekologiska hygienprodukter som gör skäl för sitt namn - och inte bara luras med en grön olivkvist på förpackningen.