De hjärntvättas att få en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Jag talar såklart om "Twilight"-hysterin som sveper över kontinenter i raketfart.
För den oinsatte så är "Twilight" en bokserie av Stephenie Meyer som sedan filmatiserats. Berättelsen handlar om en åldrig vampyr i en ung mans kropp, Edward, och den vanliga tjejen Bella som blir störtförälskade i varandra. Hysterin nådde nya nivåer när "Twilight"
filmatiserades med de tämligen okända skådespelarna Robert Pattinson och Kristen Stewart. Filmen har skjutit upp Pattinson till flickidol nummer ett. Så just nu fantiserar 13-åringar helst om en kallblodig, om än snäll, vampyr som glittrar i solen.
Nästa vecka är det premiär för den andra filmen i serien, "New Moon".
Världen över har biljetterna sålt i rekordfart.
Problemet med "Twilight"-serien är vad den signalerar till främst unga tjejer. I karaktären Bellas liv finns i princip ingenting förutom den hysteriska kärleken till Edward. Allt historien handlar om är hur dessa två ska få varandra och vilka hinder det finns på vägen. De få gånger det ens berör annat är det istället Jacob, en varulv som Bella har en fling med. För Bella finns inget förutom romantisk kärlek.
Mannen hon är störtförälskad i å sin sida är komplett besatt av henne.
Bland annat tar han sig olovligt in i hennes rum genom sina krafter och stirrar på henne i sömnen. Något som porträtteras som djup kärlek men rent krasst är Edward en vältalig stalker.
Passionerad kärlek är inget nytt vare sig i den litterära eller i den cineastiska världen. Men i exempelvis Jane Austens böcker, som också handlar mycket om passion, finns både samhällskritik och en hel del förnuft. Hjältinnorna hamnar inte med den mest passionerade, labile älskaren som finns. Istället lär de sig att kärlek och lust inte är samma sak. Att en man som i en stund lovar världen kan i nästa sekund ge den till någon annan.
Och problemet med allt det här är att någonstans i de bakre delarna av hjärnan lär man sig något som man inte förstår själv. Någonstans går det in hos en 13-åring att hon kan vänta sig en partner som hellre dör än lever utan henne. Såklart blir hon besviken när den verkliga ribban ligger mycket lägre. Någonstans lär sig ungdomar att allt i livet handlar om att ha en kille. Och värst av allt, att kärlek är okontrollerbara känslor som vet ingen reson och smärtar. Så vaknar de en dag när nyförälskelser lugnat ner sig och tror att något är fel. Så "Twilight" fungerar inte som eskapism på grund av vad den gör i bakgrunden. Filmerna saknar intelligens i storyn, och hjältinnan har inte någon annan drift än att vara kär.