Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dia Psalma på strålande spelhumör

Kultur och Nöje2009-04-18 03:00
Mikael Mjörnberg
Förra veckan stod jag i Linköping och bevittnade den sorgliga synen när en redan ganska liten publikskara till stora delar övergav spelstället när Dia Psalma som sista band klev upp på scenen i Rockweekend on tour-paketet.Då hoppades jag på en gruvlig revansch när det stod Norrköping i spelkalendern.Bandet från Strängnäs får revanschen till viss del. Det vore synd att säga att det kommit mycket folk för att se dem på Hugos, men de som dykt upp är väldigt hängivna och längst framme vid scenkanten sjungs det allsång och svettas litervis med ölutblandad svett hela spelningen igenom.Faktum är nämligen att Dia Psalma kanske är i sin bästa form sedan den bejublade comebacken 2006. Med två (halvhyfsade) nya skivsläpp i ryggen har de hittat tillbaka till sin stabilitet och med några ny år av vägnötande har de skalat bort alla de spår av övertändning som ruinerade några spelningar i samband med comebacken.Men framförallt, de tycks ha insett att folk inte är särskilt intresserade av att höra det nya materialet och klämmer därför bara in några pliktskyldiga bitar i sin setlist.Det är ändå ett av det tidiga 90-talets allra viktigaste punkband vi snackar om och publikens glädjeutbrott är en ren fröjd att uppleva när Dia Psalma redan som andra låt brakar in i genombrottshiten "Hon får".Jag kan inte för en sekund neka till att sköna nostalgikårar smeker längs med ryggen och därifrån fortsätter det storstilat.Gruppen bygger strategiskt riktigt sin spelning kring debutalbumet "Gryningstid" från 1994 och ursäkta mig om jag börjar rabbla, men "Emelie", "Den som spar han har", "Kalla sinnen" och "Tro rätt tro fel", släng på "Vi svartnar" och "Luft" från andraplattan "Efter Allt" på det och toppa med "Ack högaste himmel" och ni förstår varför Finspångsborna längst fram fullkomligt äter ur händerna på Dia Psalma.Men det handlar förstås inte enbart om en lysande låtsammansättning - med den skattkista gruppen sitter på hade det rent av varit svårt att pussla ihop något dåligt - utan gubbgänget är dessutom på spelhumör. Det låter bra om Dia Psalma och gruppens karisma utstrålar att det är minst lika kul att spela melankolisk hårdrockspunk 2009 som det var när gruppen stod på de stora scenerna i mitten på 90-talet eller hyllades för sin återkomst 2006. Ulkes gnällrossliga stämma är sig dessutom lik från just de glansdagarna.Ett fullspikat Hugos hade förstås varit värdigt Dia Psalma, men under den dryga timma de huserar på scenen flödar 90-talsnostalgin så kraftigt att jag överväger att överge min trygga plats för att trängas med de andra framme vid scenkanten. Gruppen bjuder sannerligen upp till dans än idag.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje