Detektiver, forskning och DNA
JOHN McCABELivets formelForumÖversättn: Ola Klingberg
Foto:
Bortsett från att han är en drogpåverkad, mentalt obalanserad, fuskarbetande, svekfull och oberäknelig dekis, är han fullkomligt normal.
Att han klär sig medvetet fel, att han etiketterar alla sina laboratorieflaskor med fel lappar, att han presenterar nyanställda för arbetsplatsens tråkmåns och lämnar dem åt sitt öde, allt detta är bara för att väcka diskussion.
Tillsynes tillbringar han sin arbetstid som forskare i ett genetiklaboratorium, men i verkligheten går tiden åt till bisarra djupdykningar i hans egna relativitetsteorier.
Hans formel kommer att förklara livets mysterium, något som Einstein lämnade ogjort. Å andra sidan hade Einstein ingen hjälp från ett otal narkotiska substanser som genetiklaboratorier har rätt att beställa för forskningens skull och som Darren experimenterar flitigt med.
<b>En täckmantel</b>
Som täckmantel för sitt grubblande och för att kamouflera sin obefintliga forskning, flyttar han vatten mellan två provrör med en pipett, dagen i ända.
Naturligtvis får han sparken men inte innan han har blivit bekant med flickan som tar emot alla hans mystiska kemikalie-beställningar i godsmottagningen.
Som arbetslös kommer han ett mord på spåret och genom en komplicerade kedja av förvirrade händelser lyckas han lista ut vem mördaren är. Men tro inte att allt slutar gott för det.
<b>Bra humor</b>
Bokens styrka är de humoristiska kommentarerna och roliga karaktärsbeskrivningarna, åtminstone i början. Vi känner alla igen arbetskamraten som är så upptagen med att berätta hur upptagen han är, att han aldrig har tid att utföra något verkligt arbete. Eller "KRT", kafferaststerminatorn, som tråkar ut var och en med ändlösa faktaupplysningar som saknar allt samband med varje tänkbart samtalsämne. Eller han som aldrig kan sluta en mening, hur mycket man än försöker hjälpa honom på traven.
En intressant lärdom är att den mycket uppskattade DNA-analys, som kan datera stenåldersmänniskans benrester eller bevisa en våldtäktsmans skuld, eller bådadera om det hade gått hett till i en stenåldersgrotta, är inte värt fem öre i en DNA forskares ögon.
Han, om någon, vet hur mycket fel som begås med (och mellan) DNA provtagning och provresultaten. DNA-analys kan vara, men är sällan, ett säkert kort vid kriminaltekniska undersökningar. När man har läst boken till slutet, förstår man tvivlet.
<b>Extrapoäng</b>
Flickan i godsmottagningen kommer med en rolig förklaring varför en amorös man aldrig skall säga, "nu klär vi av oss nakna, älskling". Men det har inget direkt med mordhistorien att göra.
Så jobbar vi med nyheter