Ska vi nu tjata om försäkringskassan igen! Ja, det ska vi. Tjänstemän som ska betjäna allmänheten och i stället lydigt betjänar Reinfeldts folkfientliga regering måste förföljas så som de förföljer samhällets mest utsatta. I SvD varnade en professor för att vi riskerar att få "försäkringssjälvmord" och strax därefter ser vi på teve en kvinna som försäkringskassan drivit att ta sitt liv. På tv kunde vi också för en tid sen möta en ung kvinna som var arbetslös men vägrades ersättning för att hon tränade fotboll på kvällarna och då "inte stod till arbetsmarknadens förfogande". Här måste finnas en tjänsteman som inte tänker på vad han säger. Arbetsmarknaden är en abstraktion. I samhället rör vi oss bland människor. Arbetsmarknad betyder människor som anställer folk, till exempel kapitalister. Vad tjänstemannen i själva verket säger är att den arbetslösa ska stå till kapitalisternas förfogade. Försäkringskassan tjänar landets företagare. Den sysslar alltså med politik. I politiken kan man ändra på saker och ting. Man kan ha visioner och tänka tvärtom. Till exempel att kapitalisterna skulle stå till de arbetslösas förfogande. Det skulle betyda att kapitalisterna skulle bli sociala. Deras huvuduppgift skulle inte vara att berika sig själva utan att betjäna samhället. Företagare ska ge folk arbete. Om de gör det kan de få tjäna pengar. Den svenska arbetarklassen har skapat ett tämligen gott samhälle. Det ska vara en förmån att få driva företag i det samhället. Men företagaren måste vara social. För att tjäna pengar pressar företagaren nu sina anställda så hårt som möjligt. Resultatet blir nerslitna arbetare och hög sjukskrivning. Om företagaren främst vill vara samhällsnyttig anställer han fler arbetare, minskar stressen och ökar både trivseln och folkhälsan. Nu anses det vara en naturlag att vinstmaximering ska vara varje företags drivkraft. Men i politiken finns inga naturlagar, där finns människor i grupper med olika intressen, grupper som antingen kan bekämpa varandra eller lösa sina problem i samförstånd. För att skapa det samhälle vi vill ha efter valet måste vi lära oss tänka fritt och självständigt. Vi har ett gott samhälle där de flesta mår ganska bra. Ändå har vi fler sjukdagar och fler sjukskrivna än i andra länder, har vi fått höra. Javisst, och så ska det vara! I ett gott samhälle ska man ha rätt att vara ledig om man känner sig lite krasslig eller om ungarna kinkar och behöver ha mamma hemma. Vi har arbetslöshet. Här finns alltså fler människor än som behövs för att hålla samhället igång. Va bra, då kan vi alla ta det lite lugnare! Anställa fler i den offentliga sektorn. Ekonomerna från Handelshögskolan kommer att protestera. Det finns inga pengar för anställningar i den offentliga sektorn. Nej, och det behövs inte heller. Privatföretag behöver pengar för att anställa folk och skapa vinster åt sina ägare. Den offentliga sektorn skapar inte vinster. Den skapar ett bättre samhälle genom att anställa folk, ju fler dessbättre. Det finns fria nationalekonomer som insett detta. Dem bör vi se till att den nya regeringen lyssnar på.
