De tjänar på din drink

Samhällets kostnader för trafikolyckor som har samband med alkohol är minst tre miljarder per år. Bortåt sextusen svenskar dör årligen av alkoholrelaterade sjukdomar.
Lars Åke Augustssons bok är faktaspäckad och innehåller intervjuer såväl med alkoholproducenter som med folk som drabbats. Och dessutom en del historia.
Brännvinet kom till Sverige på 1400-talet. Nykterhetsrörelsen växte fram på 1800-talet. Socialdemokraterna hade krav på alkoholförbud i partiprogrammet till 1944 och vi hade spritransonering till 1955 då motboken avskaffades.
Augustsson berättar gripande om sin bror Kajs död. Broderns alkoholkonsumtion tycks ha börjat på 1960-talet då mellanöl och starköl fick säljas i vanliga affärer, ett experiment som snart fick avbrytas. Tillgängligheten - ökad "frihet" att lätt skaffa alkohol - leder ofelbart till ökat missbruk.
I dag är det lätt för ungdom att få tag på alkohol, den är bara ett mobilsamtal bort. Efter inträdet i EU har Sverige inte längre någon alkoholpolitik. Systembolaget svarar bara för hälften av försäljningen. Man kan åka från Umeå till Danmark och köpa sprit och tjäna på det.
EU betalade 11 miljarder kronor i stöd till vinodlarna 2004. Alkoholproducenterna är starka lobbygrupper som påverkar oss utan att vi märker det. För fem år sedan bjöd man hem folk på kaffe, nu bjuder man på öl. På sommarens festplatser är det inte längre pilkastning och dans som drar. Öltält ska det vara.
Jens Spendrup intervjuas i boken. Spendrup sysselsätter 1100 anställda och har två miljarder i omsättning. Öl är en sällskapsdryck, säger han.
Alkoholföretagen behöver alkoholisterna. De 10 procent som super mest svarar för hälften av inköpen. Om vi alla blev måttlighetssupare skulle dessa företag förlora hälften av sina inkomster.
Att blivande mödrar bör avstå från alkohol har man alltid vetat. De varnas redan i Bibeln. I 1700-talets England födde supande kvinnor "klena, svagsinta och vanartiga" barn. Numera talar man om låg födelsevikt och försenad mental utveckling.
Om den havande kvinnan dricker har barnet i hennes mage redan efter tjugo minuter samma promillehalt i blodet som mamman.
I Sverige föds årligen ett par hundra barn med skador av att modern druckit. Hur det är med barn som adopteras från utlandet ser man inte omedelbart. Från länder där det sups mycket, som exempelvis Ryssland, bör risken vara påtaglig.

I medelhavsländerna går kunskapen naturligt från mor till dotter: När man väntar barn dricker man inte. I Sverige händer det att man inte får höra ett ord om detta ens på mödravårdscentralen.
I takt med att restriktionerna minskar och friheten ökar lär vi få fler alkoholister. Då finns det skäl att diskutera vad som kan göras. Hur ser t ex AA (Anonyma alkoholister) på saken? AA bildades i det religiösa USA 1935. Vill man fortfarande se alkoholismen som obotlig och "betyga sin tro på en högre makt", dvs överlämna åt Gud att ingripa?
Ska vi betrakta alkoholismen som en sjukdom och se missbrukaren som ett objekt för behandling? Eller finns det mera hopp om missbrukaren ser sig som ett handlande subjekt som själv ska ta ansvar för sitt liv?
Kan vi alla hjälpa till? Kan vi så småningom se på alkohol som vi i dag ser på tobak?
Augustssons bok är lite rörigt disponerad men ger onekligen material för en nödvändig diskussion.

Information till våra läsare

De tjänar på din drink

På svenska vägar kör sexton tusen rattfyllerister omkring varje dag. Per år dödar de 150 människor och skadar något tusental. En av dem som kördes ihjäl år 2001 hette Erik och blev tretton år gammal. Föraren som dödade honom fick två års fängelse.