De har hämtat kraft i Birmingham

Det handlar om situationen i Englands andra stad. En stad med stor segregering, men stor etnisk blandning, här finns alla religioner representerade.
Här samlades församlingsfolk från fyra städer i Sverige, Malmö, Stockholm och Norrköping. Till nästa höst ska de ha arbetat fram ett studiematerial som blir en handfast och praktisk hjälp för kollegor "på golvet", ute i landets församlingar.
Ola Berggren säger att här handlar det om att få bättre kontakt med muslimer som bor i Navestad, att jobba mot den misstänksamhet som finns mellan olika grupper och på olika sätt försöka lära känna varandra bättre.
- Särskilt viktigt efter den senaste tidens händelser i världen, säger han.
I Birmingham upptäckte besökarna att det fanns en stor öppenhet och tolerans och kunskap religionerna emellan.

Alla lika värda
- I skolorna fick vi se hur duktiga de var på att ta tillvara allas erfarenheter, säger Anna Sköldh. Man bjöd in alla till de olika ritualer som förekommer hos till exempel hinduer, buddister, muslimer, judar och kristna. Då blev det så att man dels lärde sig mycket om varann, dels blev ingen mer värd än andra. Alla vara stolta över att få visa sitt.
Anna säger också att hon kände att hon hade mer gemensamt med de som har en för henne främmande tro, än med de som inte har någon tro alls.
- Och jag hade väl aldrig kunnat tänka mig att jag skulle kunna be i ett sikhtempel eller i en buddistisk pagod, säger hon förtjust.
Öppenhet och förståelse, exempelvis så att man tar reda på hur man kan fira jul med muslimska eller judiska barn. Eller visar hur man firar bröllop på olika sätt.
- Vi hörde också muslimer som sa att Birmingham var det bästa stället i världen att kunna få utvecklas som muslim. Det finns en väl utbyggd organisation för det där.
- I Birmingham finns till exempel en kristen friskola med hundra procent muslimska elever, säger Jan Gustafsson som arbetar med integrerande projekt i Navestad. För föräldrarna är det allra viktigast att barnen får en religiös uppfostran, även om det inte är den egna religionen som tillämpas.
Det handlar i grunden om en öppenhet från den anglikanska kyrkan som har tagit initiativ till detta fruktbara växelspel. Målet är förstås också att undvika framtida etniska strider, sådana som vi hört talas om, senast i somras.
I Navestad centrum där Tingstad har sitt församlingshem finns nu bättre förutsättningar för att föra den nämnda religionsdialogen.
- Det börjar röra på sig här, säger diakon Ulrika Hamrén. Av aktuella kurser finns det två som har religionsdialog som ämne.

Vågar visa sig
En insikt från Birmingham är att man vågar bli tydligare i sin egen tro, att bli synligare.
- Om man är tydligare i sin tro så blir man också tryggare. Till exempel, säger Ulrika, när det kommer grupper från olika föreningar till oss för att vara med, då har vi tänkt att vi måste tona ner det religiösa. Men vadå, det är ju dom som kommer till oss. Då ska vi stå för det vi gör här och inte vara rädda.
Vi undrar om det inte fanns några tveksamheter eller undringar efter resan.
- Jag funderade över alla de som inte var religiösa, alla de som bodde i väldigt nedslitna områden och inte hade någonting, säger Anna. Jag tyckte inte det verkade som om någon brydde sig om dom, de där riktigt engelsk-engelska barnen.
Samtidigt som besökarna fick se det som var representativt hade de ett program späckat med goda föreläsare och seminarier.

En god modell
- Vi fick mest möta den fredliga samexistensen, säger Jan Gustafsson. Vi får se det om en god modell och vill gärna åka tillbaka för att lära mera, kanske om ett år eller så.
I Navestad ska det gå att göra hur mycket som helst också i framtiden.
- I barngrupperna känner vi oss bättre rustade att ta emot de muslimska barnen, säger Ulrika. Och till nattcafét på fredagar kommer "alla". Jättebra.
- En god sak är att den religiösa medvetenheten har höjts sedan Sverige blev ett invandrarland, säger Jan Gustafsson. I Birmingham har man sålt en katedral till ett hindutempel. Vi mötte folk som tyckte att det var underbart.