De gör ett allkonstverk som begär uppskov
Moratorium betyder uppskov, dröjsmål. I Galleri Kronans mindre rum finns en installation som har fått rubriken Moratorium.
David Swärd, kompositör, Stefan Teleman, bildkonstnär, Olov Rasch, teaterman - tillsammans visar de ett allkonstverk på Galleri Kronan, i Telemans utställning. Foto: Janne Forsby.
Foto:
På golvet framför en detalj av målningen, händerna som håller varandra. David Swärd har satt ljud till, naturljud och sådana som ett litet dragspel kan åstadkomma. Diktfragment av Paul Celans Todesfuge läses av Ingrid Loeld Rasch - döden är nära, evigheten om man så vill och det är så sorgligt. En bön om "moratorium" att vila i.
Stefan Teleman har gjort bilder de senaste två-tre åren som han ställer samman här. Han går att känna igen, de eviga slipsarna som symbol för herrar och förtryck, eller för all del, damer ryms här också. Bank- och industrivärlden ingår som hatobjekt, själva upprepningen av temat måste betyda just det. Ingen slipsbärare är oskyldig. Snart börjar det likna personlig vendetta - direktörer må falla som käglor, de flesta faller väl ändå inte, politikerna ingår i samma sväng. Tweedledum-tweedledee - Göran P och Fredrik R. Makten, kronan och pengarna styr oss även om vi försöker slita oss. Alltid aktuellt, säg minskade bidrag för de beroende. Konstnären tar tillfället att styra, göra nya sammanhang, alltid något. Han kan hålla på, Teleman. Mest i svartvitt, nu med några bleka, liksom urtvättade färger emellanåt, slitet som materialet från Myrorna.
Bilderna utgår oftast från foton i DNs ekonomibilaga. Tycks konstnärens bilder upprepande så kan man jämföra med sådana publikationer. År ut och år in. Händer pekar, hela händer, uppåt och utåt, nävar, klockor, det blir som ett internt teckenspråk.
Transferbilder, kallar Teleman sin teknik, överföringar, inte från konton nej, men foto, papper, tyg.
I lördags var det invigning med bland annat Marcus Birro.
Så jobbar vi med nyheter