"De gömmer sig bakom fördomar"

Jag har vid flera tillfällen i olika sammanhang varit ett ansikte i media för regnbågsfamiljer, familjer där föräldrarna tillhör den heterogena gruppen HBT, homo- bisexuella och transpersoner.

Kultur och Nöje2009-04-07 03:00
Jag är glad över att vara en sådan representant. Jag är stolt över min familj och jag berättar gärna om den. Men det finns ett problem i detta. Anledningen till att det ofta är vi som ställer upp är inte att vi är intresserade av att synas utan att många andra inte vill vara med. Av rädsla. Varje gång någon ringer och frågar om vi vill vara med så räknar vi upp fyra, fem andra familjer de kan kontakta först. Vi är så många så det vore kul att se några andra tycker jag! Icke så. Alltför ofta återkommer journalisten; ingen annan vill vara med. Våld och hot om våld förekommer i stor utsträckning mot personer i HBT-gruppen. Brev och telefonsamtal rasslar in när man syns i tidningen. Det är ett problem att människor är rädda och skaffar hemligt telefonnummer. Det är ett problem att föräldrar inte vill berätta om sin familj för att de är rädda att något ska hända barnen. Och det här är inget lyxproblem; det sätter munkavle på människor som har något att säga men nu inte vågar och det hotar de värdegrunder det demokratiska samhället vilar på. Vi skakar i grunden och det är ingen lek längre. Vi lever inte i ett fritt land så länge människor inte kan känna sig fria. Rädsla och demokrati är två oförenliga parter. Det är inga stora tänkare som står i leden för dessa uttryck. Det är mörker och bakåtsträvare och de gömmer sig bakom fördomar och gärna förvanskade bibeltolkningar. Vi har i Sverige en socialminister som sitter i morgon-tv och säger att barn mår bäst av att växa upp med en mamma och en pappa. Om Göran Hägglund inte känner till fjärilseffekten är det dags att han läser på. Dylika uttalanden ramlar rätt in i hemmen hos hundratusentals familjer som inte alls består av mamma-pappa-barn och som då ifrågasätts, helt utan grund. Naturligtvis finns forskning på hur barn i regnbågsfamiljer upplever sina familjer. Resultaten är entydiga; engagemanget och kärleken för barnen har vida större betydelse än föräldrarnas sexuella läggning. I lördags var kärleksgurun Thomas di Leva på Skandiateatern. En magisk kväll, precis som utlovat. Han öppnar regnbågsbroar och får hela publiken att skrika kärleksvrål och pratar om människor som fantastiska diamanter och ljusgestalter fulla av visdom. Jag tycker att det verkar mycket roligare att ha inställningen till livet att alla människor är kompletta än att reta upp sig på förhållanden och familjebildningar som inte stämmer med heteronormen. Frukta inte, ät frukt istället, som ovan nämnde kaftanklädde man säger. På 1970-talet skapades regnbågsflaggan som många gånger används som en symbol för HBT-samhället. Den står för mångfald, respekt för medmänniskor och tolerans. En regnbåge som förenar oss alla, i alla färger och skapelser. Eller armbåge, som min dotter säger om regnbågen. Och det kan nog vara bra att ha armbågar i livet också.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!