De elakaste bör tas om hand
Det känns läskigt att det finns professorer som kan säga att kvinnor är bättre människor än män. Att vara så djupt ovetenskaplig att man säger att män slår och våldtar för att det är så det är. Så talar vi inte mer om det! Innerst inne är alla män sådana i alla fall, även om inte precis alla riktigt kommer till skott. Men det är deras egentliga längtan. Menar professorn med sitt hov.
Det enda förmildrande för killarna är att i ett samhälle som ser ut som vårt, alltså så uppenbart patriarkaliskt, så blir dom såna. Och en patriark är alltså en förtryckare med våld som vapen. Fysiskt eller psykiskt. Håller med om strukturen, men inte ens vetenskapen får väl generalisera så grovt?
Professorn sitter i Uppsala och såg inte särskilt rädd ut, hon hade alla orden, hon var välanpassat blonderad och välvårdad. Inte för det har någon betydelse egentligen, men man söker något bakom masken som kan förklara. Något dödligt sårat kanske.
Män är faktiskt djur, eller hur, säger en annan kvinna, en anhängare, i programmet.
Jo, om man vill se det så, som kvinnor då, kvinnodjur och mansdjur.
Nog måtte väl de flesta feminister också storkna av de här påståendena?
Det här handlade också (det var Dokument inifrån, första programmet) rent praktiskt, om kvinnojourer av speciellt slag.
Om en hjälpsökande flicka som fick en historia om sig som hon inte kände igen, det fanns inslag där om satanism. Det föreföll som om hjälparen visste bättre och mer än offret i det här fallet. Som blev dubbelt offer då.
I programmet vittnade unga flickor om att det var bättre att bara umgås med tjejer.
Alltså, visst är det kul att hacka på killar, men det ska ju vara på kul annars är det inte kul.
Inte sällan blir jag misstänksam mot en del undersökande program av indignationstyp som hittar så konstifika typer överallt. Men här fick vi ändå se hur en departementssekreterare som stödde den här kvinnojouren - med all makt det innebär - inte bara köra ut journalisten utan dessutom slänga hotelser efter henne. Tjänstekvinnan hade tydligen makt att säga att journalisten aldrig skulle få någon hjälp av kvinnojouren om hon skulle behöva det nån gång.
Kan det vara så hemskt? Kan det vara så att etablissemanget får beskriva ett kön som djuriskt, som praktiskt taget presumtiva mördare.
Vilken kvinna blir i så fall hjälpt av att män beskrivs på det här sättet? Vilka forskare kan med äran i behåll säga att såna här kolleger ska rymmas på en vetenskaplig institution.
Det handlar också om statliga bidrag. Det handlar också om seriösa kvinnojourer som inte bärs av hat till männen, hat som alltid gör människor mindre.
Förföljare, maktfullkomliga, störda, överlägsna och våldsamma män - och kvinnor, jodå, vi vet alla att dom finns överallt - ska tas om hand och bemötas på rätt och kunnigt sätt, det är ju det enda.
Ännu en del av programmet gick i går, det har jag i skrivande stund inte sett än. Så än är jag både förbluffad och upprörd.
Så jobbar vi med nyheter