Dans
Anna Vnuk sätter upp Cats! Dans på Kulturkammaren Prod: Riksteatern/ KarinN
Människor däremot, särskilt en som heter Anders, han är totalt opålitlig. Han har ju sagt att han ska finnas hela livet för sin älskade och sen säger han plötsligt att han inte ska det.
Och hon då, hon som älskar så hett, ännu efter sex år, att hon kan tatuera hans namn i blod över hela sin kropp.
Hon bara lämnas och tvingas genomgå alla faser av sorg, saknad och en del ilska. Hon heter Anna Vnuk, är dansare och visar sina känslor i Cats, just nu på turné över landet och i onsdags på Kulturkammaren.
O en så charmig föreställning, så underbart opretentiös och så full av perfekt proffsig dans som beskriver just de uttryck hon också berättar om.
Inga hårda gränser om att dans ska vara dans, till och med högläsning ur en bok om katter smälter in.
Lilla Anna Vnuk med tre killar som framstår som medsörjande vänner, alla dansar i mjuk stil, Anna i vit mjukisdress. Killarna är Giovanni Bucchieri, Karim Carlsson och Martin Flyboo.
En kille som gör slut. All dramatik finns, all smärta man kan uppleva, det är ungt, visst, men inte mindre starkt, plågan är oerhörd, men sannerligen inte utan ljus. Alltså: vad kan man göra när man är sjäv? En massa saker precis som man vill, man slipper en del, man kan ligga med vem man vill - det är ju bara det att man inte vill!
Alldeles subjektivt och hämningslöst spelar Anna ut sina känslor och det är en befriande föreställning som har all fräschör och som visar dansens lust och alla möjligheter. Och man lider med Anna utan att man är ett dugg orolig för hur hon ska klara sig.
Katterna då? Mjukheten, moralen och ramen finns där.
En mycket trevlig föreställning som skulle passa utmärkt för gymnasieskolorna.
Så jobbar vi med nyheter